Hur kände ni inför andra barnet?

Jag kände mig mycket lugnare och "säkrare" trots att ja drabbades av graviditets deppression. Jag var väldigt ung när jag fick mitt första barn endast 17 år gammal. nu 12 år senare har ja fått min andra son och med en annan pappa som fanns där för mig under hela graviditeten och som kommer att vara delaktig under barnets uppväxt. Dock var ja mer orolig inför förlossningen den här gången men de gick över efter ett tag. Förlossningen blev inte alls som vi tänkt oss. blev tvungen att föda i ambulansen då vi inte han fram till sjukhuset och utan min sambo dessutom som inte han med i ambulansen.

Väntar mitt andra barn, är i v 30 nu.Det har varit en berg-och dalbana kan man säga! Jag har alltid varit helst säker på att jag vill behålla bebisen, och det var planerat. Jag älskar mitt barn men det är så svårt att ge samma uppmärksamhet åt den hör graviditeten som den första fick. Min dotter är 18 mån så hon tar upp mesta tiden, och jag hinner liksom inte relatera till bebisen i magen ordentligt. Jag tror att jag antingen har en graviditetsdepression eller håller på att få en, för jag ser ibland inte alls fram emot förlossningen samtidigt som jag ibland längtar så att jag knappt står ut. För att göra det mer verkligt har jag köpt barnvagn, barnkläder (fast jag eg inte behöver eftersom vi redan har allt) blöjor, napp, spjälsäng.... Jag har redan börjat packa bb-väskan. Jag har köpt böcker om gravidtet som min 18 mån dotter kan förstå. Hur mår du? Hur känner du dig? Välkommen att skriva till mig om du vill.

Min oro var hur stora syster skulle ta på det hela med ett syskon men vi förberedde med böcker och att hon fick prata och mysa med bebisen i magen. Jag va orolig för amningen i med att den inte funkade första gången. Men sen bär bebisen kom kunde jag amma väldigt lite och blev ersättning igen vilket jag inte tycket va något besvärligt som jag trodde att jag skulle känna man gör ju sitt bästa än då bara ungen är glad och mät :)

var nervös och lite orolig hur man skulle hinna räcka till mm :) men det gick så bra! nu väntar vi barn nr 3. och det är nervöst måste jag säga men vi klarar det nu har vi varit med så mycket.:P