Hur gör jag med hunden?

Våran tax var inte alls förtjust i barn innan vi fick vår första. Han var dessutom alltid i centrum och krävde det... När vi kom hem med lillan från BB så var vi noga med att han fick vara med, se lukta och inte bli undanskuffad på något sätt. Det gick bra och han kände sig nog inte särskilt hotad av den lilla. Med tiden så började han se fördelar med bebisen som tappade mat på golvet åt honom. Nu har vi två, en tredje på G, en tax som ÄLSKAR barn, som håller sig klart lägst i rang och aldrig utmanar ens ettåringen så det har ju fungerat bra trots allt!

man får tänka runt det hela! din hunds förra familjs barn kanske slet och drog i hunden? visade ingen respekt.. sen dom barn ni mött nu på senare tid har respekterat hunden och kanske har din hund hittat tilliten hos barn igen? min hund är väldigt kärvänlig av sig och sådär, dock är jag rädd för att hon kommer bli väldigt svartsjuk när den lille kommer. Men det vet man ju såklart inte förns den lill* faktiskt kommer! :) en liten liten liten bebis tror jag inte att din hund är aggressiv emot, snarare rädd skulle jag vilja påstå.. men känner du dig osäker, var i en miljö med mycket barn, och tala om för dom att vara snäll mot hunden, så han/hon känner att barn faktiskt är okej!

Det är vanligt att hundar känner sig utanför när det kommer en bebis, även fast vi inte upplever att vi stöter ut hunden, så va det ju alltid han sm fick sitta i knäet, vart pratad med bebisröst till och låg brevid dig i sängen.. Vi hinner ofta inte med att gå lika långa promenader och orkar framför allt inte det de första veckorna! Se till att försöka få hunden känna sig som förut, TVINGA inte på bebisen mot hunden utan låt hunden komma och nosa självmant men försök undvika att hunden slickar bebisen i ansiktet då de är väldigt känsliga nyfödda =) Hoppas det går bra!

Det neeevalainen säger om att en hund är rädd för bebisar stämmer ofta och vad vet vi om rädda hundar? JO de är som farligast då, vill inte skrämmas men jag blev biten av vår pudel som 3 månaders bebis rätt över ansiktet när vi låg i sängen han tyckte helt enkelt att jag va en otäck lite sak som låg på hans plats, då finns ju inget annat väl än att ta bort hunden tyvärr!! Men har fungerat bra än s långe med mina hundar även då de är grymt avundsjuka så fungerar de så att de tar avstånd när de blir för jobbigt!

Tusen tack alla för jätte bra svar. Tror inte att min hund varit så trygg som han är idag förut. Då vi fick ta över honom var han livrädd för allt, idag är han världens lyckligaste hund. Och avundsjuk kan han säkert bli. Men man får ju som ni säger inte glömma bort hunden baa för att en bebis kommer. Han ska fortfarande ha sin plats i familjen. Hoppas att det kommer att gå bra. Han har ett andra hem hemma hos min Far och hans tjej om det mot förmodan inte skulle fungera. Så att ta bort honom behöver vi iaf aldrig att fundera på. Mycket skönt. Där får vi isåfall träffa honom så mycket vi vill ändå. Men ska försöka träffa lite andra barn lite oftare så att han får vänja sig ännu mera med barn ocskå. Tusen tack igen för alla bra svar=)

min hund är en riktig feg liten knähund som Alltid ska vara i centrum. Jag var jätteorolig att det inte skulle funka med bebisen. Men hon förstod direkt att det var en "människovalp", och visst hon var lie rädd första tiden men nu äälskar hon bebisen. Hon vaktar honom och försöker trösta honom när han skriker.. Jag var noga med i början att hon skulle få komma i sin egen takt och ta den tiden hon ville ha, och när hon vågade sig fram lät jag henne vara med o kolla hela tiden.. Så låt hunden ta tid på sig :)

Bör tillägga att min hund var LIVRÄDD för barn innan, blev helt blockerad och bara tokskällde..