Goda råd..

det låter verkligen som om du har press på dig från en massa olika håll.... vilket kan vara väldigt jobbigt... att skaffa barn är ett stort ansvar och det är jag säker på att du redan insett... men om barnets pappa inte vill vara delaktig i barnets liv så har du verkligen en tuff framtid framför dig... för det är inte lätt att skaffa barn även om man har en underbar partner som stöttar en hela vägen.... Jag tycker att du först och främst ska tänka över vad du verkligen vill... du verkar ju lite osäker... du verkar ju egentligen inte vilja ha barn utan försöker mest anpassa dig nu när du råkat bli gravid.... du måste veta till 100% vad du vill och fatta ditt beslut utan andras inverkan för det är ett beslut du ska leva med i resten av ditt liv oavsett vad.... när du sen fattat ditt beslut kommer det kännas mycket bättre för då vet du vad du vill... låt inte andra människors värderingar påverka dig utan ta din tid och fundera.,.. kanske träffa en psykolog via mödravården eller en abortklinik för att få prata lite och få råd... berätta om din osäkerhet... Men om du är osäker så fundera noggrant för ett barn ska komma till värllden i glädje och du bör inte känna dig osäker på vad du vill..... lycka till /Pernilla

hej! jag förstår din förtvivlan och det kanske känns svårt! MEN du måste skita i vad alla säger, tycker och tänker. det är DITT val och ingen annans. åldern har inget med mognad att göra över huvud taget. dessutom mognar man in i mammarollen. det är klart att det är lätt för dina vänner och bekanta runt omkring dig att döma dig. men det säger mer om dom än vad det säger om dig! och när det gäller pappan till barnet så är det egentligen inte nåt att säga. såklart så förstår han lika väl som du vad ett samlag är och vad det kan leda till. Lyssna på din magkänsla och skit i vad alla tycker!

Hej du! Det är din kropp, ditt barn och ditt val! låt inte de andra bestamma över dig. Klart det vill bli svårt, men värd det! Du är myndig och har all rätt att bestämma själv. Jag har hört om många på din åler och yngre som har fått barn och det var inte lätt, men de ville inte ha önskat sig nåt annat i dag. Hur mår du? Tänkte jag får fråga om ingen annan frågar. :) Hoppas det blir bedre. Stå på tjejen! Jeg tror på dig! :)

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag var i precis samma situation som du! Jag kännde mig tvingad till abort, för att folk förväntade det av mig. Visst när man är 18 år har man inte gått ur skolan och man har oftast inte jobb eller lägenhet. Men sådant löser sig! och visst är det tufft att vara ensam med ett barn, men det är inte mer än att man klarar det! och jag hoppas att dina nära och kära kommer stötta dig när du verkligen bestämmt dig för ditt val. Fram tills dess ska du lyssna på dig själv, det är BARA du som kan bestämma. Och när du bestämmt dig så var bestämmd för alla du berättar för. Tänk egenom det noga, förstår om du har en jobbig tid. Jag finns här om du vill prata mer :) Kram!

Jag var i samma situation som du jag var helt förtvivlad när jag fick reda på att jag var gravid jag grät och grät i flera veckor i streck och visste inte vad jag skulle göra om jag skulle göra abort eller inte.. Ville inte ha barn från början Sedan fick jag reda på hur lång gången jag var och en sen abort var verkligen inget alternativ för mig LÅNGT ifrån.. Visste att jag skulle bli ensamstående mamma och allt strulade.. Trodde mitt liv skulle vara över.. Nu är jag i vecka 38+6 och jag är gladare än någonsin detta är det bästa som hänt mig!! Kan inte känna mig lyckligare!.. Hoppas verkligen du väljer rätt för dig själv.. Som min mamma sa till mig.. det val som du väljer det är rätt oavsätt vad du än väljer!!.. <3<3<3

stackare , det kan verkligen inte vara lätt ! jag va i samma siutation i början då jag fick veta att jag vara gravid , min pojkvän ville inte ha barn & min mamma och pappa höll med honom då , även fast de ville ha barnbarn. sätt dig ner & fundera ordentligt , känns efter om du kan klara det här , kanske på egen hand , men jag hoppas inte din pojkvän lämnar dig pga detta .. Jag & min pojkvän pratade mkt & jag förklarade för honom att jag skulle aldrig klara av en abort och så , tillslut förstod han mig , & nu har vi det bättre än någonin tillsammans ! :) I november ska vi ha barn , så jag önslar dig verkligen lycka till med det här nu :) KRAMAR !

Tack för alla goda råd! Ska ta och prata med en utomstående kurator snarast så att jag kan finna en lösning på detta..

Hej. Jag är själv 18 år och har just satt igång bebisverkstan. Jag och min sambo fick missfall för lite över 1 år sen. Annars hade jag haft en krabat på 7 mån. Jag är säker på att folk runt omkring hade haft invändningar, och tyckt jag vart för ung. men det skulle bli vårt barn ingen annans. Jag föstår att det är tråkigt att inte ha stöd från dina nära. Men försök att vara stark om du ändå väljer att behålla barnet. När jag tog ut min spiral sa barnmorskan att det har blivit mer vanligt med unga mödrar. Hon tyckte det var positivt och menade på att graviditeten och förlossningen brukar gå så himla lätt om man är ung. Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt med alla påhopp. Det är upp till var och en. Det är lika rätt att skaffa barn tidigt som sent. Alla har sina skäl. Hör gärna av dig om du vill prata vidare..