Håller med om att det är väldigt förvirrande. Jag är 42+0 idag och har fortfarande inte kännt av något som gör ont, även om magen spänner sig och jobbbar ofta....

ja det är en djungel :P hehe.

Detta är en förklaring som jag fick av en kompis nu på morgonen:

Förvärkar får man lite ibland *under* graviditeten. Sammandragningar är när magen blir stenhård, hela magen alltså, efter ett tag så släpper de. värkar får man innan krystvärkarna, och värkar känns exakt som mensvärkar och dom blir bara starkare och starkare och oftare och mer tätare.

men på vissa sidor har man läst att sammandragningar gör ont och på andra sidor att sammandragningar inte gör ont, så jag vet inte :P hehe.

japp, jag är också förvirrad.. och är också lite nojig att man kanske inte inser att de riktiga värkarna har startat (nog för att alla säger att det gör så himla ont att det inte går att missa), men vad vet jag.. hade sammandragningar heeeela dagen igår, flera ggr per timme, och vaknade ett par ggr under natten av mensvärk, som kom och gick över.. sen har jag fått för mig att riktiga verkar är regelbundna, att de kommer var x:e minut, medan förvärkar kommer lite när de vill..

det där du beskriver är förvärkan..jag började känna av det när jag va typ i vecka 30 någotting..det är livmorden som tränar sig för det som komma skall..jag kan lova dig att när väl de riktiga värkorna kommer så känns det..då kan man nästan inte röra sig o nästan inte andas för att det göra så j...vla ont. så var det för mig iaf o det var ingen tvekan när det väl satte i gång.

Pratade precis med förlossningen och de trodde jag var i tidigt förlossningsarbete och kallade det värkar. Men vi får se :)

Jag var nyss inne på bb, min slempropp har gått + blod kom i slemproppen. Är öppen 2 cm. Har värkar ca var 6e minut.. Livmodern blir hård, känner enormt tryck ner mot gumpen, känns som man ska skita på sig.

louijse: vad spännande!! :) fick du åka hem igen och avvakta eller är du kvar?

Hej.
Jag har oxå en rätt hög smärt gräns.. när jag väntade min första flicka fick jag som lite mensvärk ca kl 9 på morgonen,den kände som om det krampade runt ryggen och magen, fast det tänkte jag inte så mycket på då. Hade aldrig direkt känt av några förvärkar innan, magen hade ju bara blivit hård lite då och då men det hade aldrig känts något.
Efter en timme kom värken var 20 min lite starkare för var gång fast jag var nog i något slags förnekelse stadier då hihi.. slemproppen hade ju gått kvällen innan, fast det hade jag ju läst att den kunde gör flera v innan så jag försköt tänkarna på att det kunde vara på g. Trodde ju att det bara var förvärkar eftersom riktiga värkar skulle ju göra fruktansvärt ont! Pratade med mamma över telefonen och hon sa bara att det var på g att det var så det började, fast jag trodde henne inte, hade ju planerat att åka och grilla hos dom på kvällen så inte kunde det ju vara dags..var ju nästan 2 v kvar till bf då... Men en halvtimme senare började även jag att fatta att "bollen var i rullning" då magen började tömma sig och värkarna blev allt tätare.
Ringde förlossningen första gången vid kl11, värkarna kom med 8 min mellanrum, dom tyckte att jag skulle avvakta lite till äta och duscha..försökte göra det, när jag stod i duschen började jag även blöda lite med då var tappen på väg att utplånas hade värkar med 5 min mellanrum då. Hade då så ont när värkarna kom att jag inte var direkt kontaktbar. Åkte in förlossningen kl var då ca kvart i 12, när det återstod 5 min tills vi var framme så kände jag att det var krystvärkar, fick såna panik känslor i bilen då. Men jag försökte knipa och andas bort dem så gott jag kunde... hemskt.. kändes ju typ som om jag höll på att bajsa på mig samtidigt som det gjorde så jäkla ont. Väl inne på förlossningen fick jag komma in på ett undersöknings rum med en gång, 5 min senare var min flicka ute. Så det var i grevens tid att vi han in.

Nu går det väl inte så fort för alla precis, men eftersom jag inte tyckte att det gjorde så ont i början och förnekade för mig själv att det var dags, så blev det väldigt stressande mot slutet.

Hoppas att du får en fin förlossning! Det låter ju som om det kan vara dags snart iallafall. :)










+

hade förvärkar från vecka 20 så när jag väl fick dom riktiga värkarna kände jag direkt att det inte var samma alls utan att det var the real deal. Kan inte påstå att jag direkt kände magen dra ihop sig vid värkarna, det var mer en djup ihållande smärta som stegrade upp sig och avtog, i ryggen och nedre delen av magen. Och ett tryck neråt. Mina värkar började utan förvarning med 5 min mellan och gick sen lite upp och ner mellan 3 min och 9 min under dagen. Åkte in trots att dom inte var regelbundna eller kom tillräckligt ofta för att dom tillslut var så kraftiga, dom låg på 100 på maskinen som mäter värkarna inne på förlossningen och var öppen 4 cm trots allt.

Det är säkert väldigt olika hur det känns och vad som händer men känner du någon typ av regelbundenhet och att dom håller i sig så kan du ju alltid be om att få komma in och kolla iallafall. Du kommer absolut inte "missa" att det är allvar tillslut :)

Lycka till!

Med tanke på att du har gått över med 5 dagar om jag har fattat det hela rätt ,så skulle jag tippa på att det är på gång=)
Dem brukar att tipsa om att när det börjar kännas oftare så ska man ta 2 alvedon och lägga sig i badet eller ställa sig i duschen , och försvinner de inte då så är det värkligen på G. Håller tummarna för dig att det ska sätta igång för dig!!
Hör gärna av dig hur det går =) Såå nyfiken=)

Jag fick åka hem igen eftersom jag inte riktigt kommit in i förlossningsarbete än, är bara i början. Hoppas nu inte det stannar av eller så, blöder så borde vara på g

Roligt att få läsa lite hur det har gått för er andra när det blivit dags. Fick en lite ide hur det kan kännas och bli. Här så har värkarna börjat komma tätare. Förut varade de i ca 1 min och kom med 10 min mellanrum. Nu kommer de med 4-5min mellanrum och varar i ca 1 min. Prövade även duscha varmt och de kom ändå och fortsatte även komma. Värkarna har även blivit starkare under fm.
Hoppas nu få träffa min tös om inte allt för lång tid =)

När jag vaknade på natten och hade ont i magen så visste jag genast att det hade startat. Hade inte haft en enda ond sammandragning innan (förutom när bebisen ville komma ut för tidigt men det var inte alls lika onda). Jag kunde inte ligga ner för det gjorde så ont. 24 timmar och 10 minuter senare var sonen ute. De kom med 5 minuters mellanrum ända från början vilket hjälpte mig att förstå att det var på riktigt. Vecka 42+2 födde jag i. Det är ju nog sammandragningar man har när man har värkar men man pratar mera om sammandragningar när de inte gör ont.