Nu skriver jag här igen, lite tjatigt snart kanske (: men jag känner att jag behöver lite råd. Min pojke är 5 månader och har den senaste tiden varit väldigt duktig på att somna i sin säng (oftast samtidigt som han får sista målet mat) men han har börjat vakna oftare och oftare om nätterna och vill inget annat än att komma upp och ligga i famnen och sova där. Så fort jag lägger ner honom vaknar han. Ibland kan han fortsätta sova i sin säng en timme efter attt jag lagt ner honom, sedan vakna och vilja komma upp igen. Jag har provat att sitta bredvid och nynna, "hyscha", bumpa i rumpan, smeka kind/huvud, lägga anden på magen/bröstet. Ja, det mesta som jag kan komma på!
Jag har hamnat i ett läge då jag inte vet vad jag ska göra. Har ni något tips? Detta är inte hållbart längre då jag inte får sova mycket mer än ca 3 timmar sömn per natt :( Han är helt underbar om dagarna, jätteglad och härlig men varje kväll får jag ångest över att veta att jag knappt kommer få sova någonting :(
Kram! <3
Han vill tyvärr inte det :( Har provat att lägga honom där istället för famnen men det hjälper inte, det är bara famnen som gäller. Har provat att lägga honom bredvid min när han somnat i famnen men då vaknar han ungefär som när man lägger ner honom i sin säng :( Oftast vaknar han snabbare när han ligger bredvid mig :(
Ja, jag känner mig helt knäckt jag med! MIn sambo (sonens pappa) hjälper till så mycket han kan, men eftersom att han jobbar varannan vecka dag/kväll så kan han ju inte alltid hjälpa till :( Jag gråter varje natt och blir typ "arg" även fast jag vet att det är bland det värsta man kan bli, men det bara blir så pga all trötthet! :(
Han sover inte speciellt mycket på dagarna heller, han sover ca 3-4*30 min, och ytterst sällan efter kl 18.
Mjo! ;/ Men tack för ditt svar och din omtanke! :)
Hejsan...
Vet inte om mitt svar blir så uppskattat... men jag försöker ändå =)
Jag var ensam med en bebis och en 2 åring för några år sedan. Eftersom man är ensam får man göra sakerna lite annorlunda än vad man annars hade kanske gjort. Jag fick lära mig ganska så snabbt att bebisar lär sig DIREKT hur dom ska styra en, hela tiden ;)
Min bm på den tiden sa att barn mår inte illa av att gråta. Det är tufft som mamma att lyssna på bebisen gråta när man bara vill trösta.
Det kanske tar några nätter och du kommer inte att få sova något just då, men tro mig, efter dom dagarna kommer du få en normal natt med sömn och allt!!!!
När bebisen vaknar, ge nappen. Säg inget, rör inte vid bebisen, tänd inga lampor, inget.
Bara nappen.... fortsätt tills bebisen ger upp och somnar. Plockar man upp dom vet dom direkt att "bara jag gråter så blir jag upplpckad och får som jag vill"
Om det nu inte är något annat som irriterar bebisen alltså? Inte ont i öronen? magen?
Jag blev iaf tvungen att göra så med min lilla bebis om jag skulle klara av livet helt enkelt!
Kunde ju inte gå runt som en zombie, utan sömn med två små barn.... :p
Efter några nätter hade jag två barn som sov hela natten, därav fick jag sova hela natten. Helt underbart! Dock gjorde jag detta direkt... man kan nog aldrig börja för tidigt med att vänja barnen vid att sova ensamma, själva och i sin egen säng. Gjorde det med mitt första barn och än i dag är det samma rutiner och aldrig något problem. Så jag är väldigt glad att jag var så "hård" eller "tuff" när dom var små...
Lycka till!
Tack så jättemycket fina ni för era svar!
Jag ska nog börja försöka med tassmetoden, den känns snällast mot mitt egna hjärta :)
SaganSomBlevSann: när det gäller tassmetoden, ska man vänta tills han verkligen blir ledsen eller kan man börja med att t.ex lägga handen på honom när han gnäller, dvs strax innan han blir ledsen? Oftast brukar han gny lite och då brukar jag låta honom vara, sen gnäller han och sen blir han ledsen. Ska jag fånga upp det vid steget då han gnäller? :)
Faith: han är faktiskt lite så med, att han gärna vill "småäta" under natten, jag har försökt att inte ge honom någonting men när vi hållt på i ca en timme så tröttnar jag (då kan han ha fått nattmålet 2 timmar tidigare, så han borde inte vara hungrig). Men jag ska nog prova att ge honom vatten då på natten istället och se :)
Han har aldrig tidigare fått sova i vår säng och vi har varit hårda med att han ska somna i sin säng och sova där. Enda gångerna han får ligga i vår säng är på morgonen då vi ligger och morgonmyser lite grann :)
Min dotter är nu 7 månader och gick igenom exakt samma sak nu vid 5,5 - 6 månader. Sov som en kratta på natten men helnöjd och jätteglad på dagen.
Min mamma tipsade och sa att jag skulle prova ge henner mer mat då hon helammades och åt smakisar på bvc rekomendation. Oj, vilken skillnade det blev, vi lägger henne vid 18.30 hon vaknar vid 02.00 ammar somnar om och vaknar vi 07.30
Hon äter 2-3 mål om dagen och ammas däremllan 5-6 ggr.
Hon var hungrig, men inte så hungrig att hon ville "gnälla" om det, inte förens på natten i alla fall. Kanske kan det hjälpa?
Hoppas det lägger sig!
Kanske kan det vara så? Filip får "mat" två gånger om dagen, lunch runt 12 i form av potatis och morötter, ibland någon annan smakis och sedan gröt mellan 19-20 och sedan har vi precis börjat med välling som kvällsmål när han ska sova, BVC tyckte att vi kunde börja med det. Dock tycker jag det är svårt att veta hur mycket mat man kan ge där vid lunch, kan man börja ge så pass mycket så det ersätter ett mål med ersättning? :) hoppas du förstår hur jag menar, kanske blev lite luddigt! :) haha.
Ja visst är det svårt, jag blev chockad att Natalie fick i sig så mycket mat i den lilla magen. Din son säger säkerligen till när han är mätt precis såsom han släpper nappflaska, prova att öka på med en matsked i veckan så att han inte blir hård i magen bara =)
Vällingen skulle jag köra 50 ml i en vecka för att utesluta allergi/reaktioner, sedan köra på full flaska 200 ml. Vår lilla skrutt köpte inte välling dessvärre så vi lagar ett sista matmål vid 18.00.
Hoppas jag inte missförstod dig nu =) ?