jag snittades & vill helst nästa gång föda vaginalt! hade helst velat det denna gången med.. hade förvärkar i 4 dygn & sen ett oeffektivt värkarbete i 9 timmar innan dom märkte att han låg fel. dagarna efter är hemska, du kan inte stå eller gå första dygnet, du har svårt att röra dig i 2 veckor ca & ONT! du kan inte ta hand om ditt barn som vanligt helt för du har svårt att lyfta. nu 10 veckor senare har jag fortfarande ont & är öm.. så kan du & vågar så är ju vaginalt bättre i längden :) kan säga att jag va glad att pojkvännen hade semster & totalt va hemma 7 veckor & hjälpte till!
Jag snittades en onsdag pga bebisen låg i sätesbjudning. Dagen efter, vid lunchtid gick jag (dubbelvikt men ändå...) sakta runt till matsalen, toa mm. Hade ont men det var uthärdligt. Jag fick även smärtstillande spruta samt alvedon där. Åkte hem på lördagen (var lite sugen att åka redan fred eftermiddag) och då endast med alvedon som smärtlindring. Bilresan hem var plågsam pga alla skump och skakningar som kändes ordentligt i såret men väl hemma gick det bra. Tog en första promenad ute med sambo o bebis på söndagen. Har för mig att jag inte behövde några alvedon efter denna dag.
Tycker jag klarade av snittet o värken väldigt bra. Har hört att en del har ont så de åker rullstol första dagen/dagarna men jag behövde inte.... Det enda negativa med sittet var att jag inte märkte när bebisen kom ut från magen o bars iväg till rummet bredvid (kom inte igång att andas direkt= vanligt vid snitt). Kände mig därför "snuvad på konfekten". Tyckte inte riktigt det kändes som MIN bebis när jag sedan fick henne på mitt bröst.
Allt annat har varit positivt! Men....fick jag välja skulle jag ädå vilja föda vaginalt. Det är ju det jag var inställd på o sådant "man ska gå igenom"....