jag har ont i nedre delen av magen. har fått höra att det är normalt men är endå nervös. ibland tror jag att barnet har dött, vi har risk för missfall med första barnet i min släkt. det här barnet är hela min värld, jag får inte förlora det. men ibland gör det så ont i magen att jag tror att jag ska spricka så blir jätterädd. men sedan går det över och då glömmer jag bort det tills det händer igen.
det är mitt första barn och jag är 18 år.pappan vill inte att vi ska finnas till och jag är hemlös och bor just nu hos min mamma tillfälligt.vill inte att någon ska tycka synd om mig men känner att jag behöver prata av mig lite.ingen behöver svara på det jag skriver.tycker bara att det är jobbigt att folk klagar på mig och tycker jag är elak mot mitt barn eftersom den inte kommer ha någon pappa vilket jag inte heller hade. jag vill att mitt barn ska ha en pappa men vill inte han så kan jag ju inte tvinga honom. har i alla fall 2 bra manliga förebilder till barnet för det tycker jag är viktigt. det hade inte jag när jag var liten.
vet inte vad jag ska skriva mer.