Alla
BabyBesvärBli gravidFörlossningenGravidÖvrigt
Ställ en fråga
Förlossningen Rapportera Prenumerera Rekommendera
Bananapa

5 Bananapa

9102 visningar

Ni som snittats! vecka 24

Hejsan! Jag skriver för jag vill veta hur ni andra haft det som blivit snittade..gärna planerade snitt. Tanken var att jag skulle snittas nu pga av mycket jobbiga upplevelser kring förlossningar.. Skulle AlDRIG kunna tänka mig det igen.. Men nu när man kommit en bit så börjar hjärnan spöka med mig, är nog meningen att dessa känslor ska komma. Nu tänker jag att nämen en förlossning är väl inte så farligt. Kanske ska göra det igen ;) men kan garantera att när värkar börjar så kommer jag ångra mig. Vill nu veta hur det har varit för er. Gick snittet bra, komplikationer? Infekterat sår? Mycket värk? Lång läkningstid? När blev ni människa igen? Klart att ont efter snitt ser har man, men det gör ont att föda barn också och efteråt känns det också. Men tänk ändå vad skönt att slippa gå över, inte få värkar, inte ha ont så länge och just veta exakt när barnet ska komma plus att den är ute efter någon minut efter snitt satts.. Snälla dela gärna med er av erfarenheter
1405 Svar (äldsta svaret först)

  • 1

    pygmepuff

    5 pygmepuff

    Nu blev det ju urakut snitt för min del, utöver den chocken och att jag hade noll kontakt med magmusklerna första tiden så läkte det iaf fint och fick inga komplikationer.
    Största chocken var nog när jag skulle ställa mig upp första gången och höll på att ramla ihop, var inte berädd på att kroppen skulle vara så svag efter.

    Det var jobbigt att inte kunna komma ur soffan själv första 14 dagarna, att inte kunna dammsuga, lyfta något etc. Var dessutom förkyld så varje gång jag hostade eller nös kändes det i magen som när man bränner handen på en spisplatta... men ja. Det går ju som sagt över.
    Fick ju inga komplikationer och lider inte av det idag, tog väl ca 7-8 månader innan känseln blev hyffsat normal runt ärret.
    Den här gången ska jag ev bli igångsatt för att få föda "normalt" men under mer kontrollerade former :)

    Rapportera Rekommendera

  • 2

    LindaMaria

    5 LindaMaria

    Mitt första snitt (planerat) höll på att gå åt h-vete då de hade svårt att stoppa blödningen. Blödde 2 liter och var väldigt yr efteråt. Hade svårt att klara mig själv första 2 dagarna. Jag är inte smärtkänslig alls och klarade mig på Alvedon efteråt. Tog 2 Voltaren totalt. Hade ont ett par veckor efter, men inte så farligt. Dottern är född 9/12 och vi var och storhandlade och hade bjudning 12/12 ha ha. Inte att rekommendera dock! Men det funkade. Andra snittet var en dröm i jämförelse. Blödde knappt och duschade själv så fort spinalen släppt och jag kunde röra mina ben. Åt Alvedon vid behov i 2 dygn. Men jag är som sagt inte alls känslig för smärta! Det som var jobbigt med andra snittet var att jag inte fick bära dottern, då 1,5 år, på flera månader (det var tydligen väldigt ärrigt och poröst på insidan). Man ska ju ha i åtanke att ett snitt är en stor bukoperation med många risker, men det är också mycket kompetent personal som utför det :) Om det är något särskilt du undrar får du gärna skriva :)
    Rapportera Rekommendera

  • 3

    LindaMaria

    5 LindaMaria

    Glömde nämna att jag fick komplikationer i form av nervskador/nervsmärtor efter 2:a snittet, och har knivskarp smärta i vä ljumske flera ggr/dag, och hosta/nysa kan vara riktigt plågsamt. Dock har jag vant mig nu och känner inte att jag lider utav det. Det är lite drygt just när det gör ont bara. Jag saknar också känsel i huden från snittet och nedåt en bra bit, och ut i båda ljumskarna. Men det har jag också vant mig vid.
    Rapportera Rekommendera
Skriv ett svar