nu börjar jag verkligen bli mer och mer nervös..
man tänker hur det kommer gå och när hur?
massa frågor,, och trött på vänta.. hur var eran förlossning.. någon som vill dela med sig
jag är mest rädd för smärtan och att det kommer ta lång tid el att dom drar med sug--- el att man spricker till röven,,,
ohhh sååå jobbigt
Jag var också väldigt nervös men min önskan att bli mamma var större. Jag koncentrerade mig på vad BM sa till mig att göra, försökte själv bara andas och vara lugn för att få fram mina egna önskemål tydligt (jag passade på att va hysterisk när sambon och jag var ensamma i rummet, hihi).
Min dotter föddes en månad tidigt, vattnet gick när jag satt i bilen på väg hem från jobbet och hon föddes 13,5 timmar efter vattnet gått. Det gick fort, det gjorde ont men det var värt varenda sekund, för när hon tittade ut var all smärta i världen bortglömd!!
Jag födde på lustgas vilket jag aldrig trodde jag skulle klara, men personalen var hur proffsig som helst och vägledde mig rätt hela tiden!
Förvänta dig ingen annat än att du ska bli mamma, det är nog det enda som är förutsägbart med en förlossning. :)
Lycka till!!
Länkar mina två förlossningeberättelser istället, blir så mycket att skriva ner annars :)
http://kamillaaaa.wordpress.com/category/oscar/forlossningsberattelse-oscar/
http://kamillaaaa.wordpress.com/category/nicole/forlossningsberattelse-nicole/
Första förlossningen var jag också jättenervös, tills vi kom in på förlossningen, då släppte allt och jag kände mig bara lugn. Andra förlossningen såg jag fram emot hela graviditeten, jag visste vad som väntade och kunde slappna av på ett annat sätt!
Hoppas nervositeten går över, det kommer gå så bra! Lycka till när det är dags :)
Vattnet gick kl 20 på fredag kväll. kl 00 kom vi in. hade värkar (ca en värk i kvarten) så sov inte mycket alls. kl 11 på lödag sa bm att jag kunde få välja om jag ville stanna eller åka hem, men trolgn skulle bebisen komma samma dag, och om den inte gjorde det så skulle de starta förlossningen på söndagen. Jag ville hem, så jag satte på tens-apparaten och åkt hem. Hemma var det jobbigt, och efter några tmmar (ca kl 15) tog jag en lååång, varm dusch. Sen glömde jag ju att gå på toa såklart.... Ca kl 17 kräktes jag och sa till min man att jag ville åka in. Han rngde in och vi kom fram ca kl 18. då var jag öppen 7 cm oh fick lustgas. K 19 var jag 10 cm öppen men eftersom jag inte hade gått på toa kunde bebisen inte komma ut. Efter nästan två timmars krystande tappde de ur mig (alltså tömde min urinblåsa). Efter ca 15 min var Tindra ute och jag sprack till grad 2. Men det var faktiskt ingen fara att spricka. Jag kände inte ens smärta när jag sprack, man är så full av adrenalin och man vill ju få ut bebisen. Jag är inte alls räddför att föda barn igen, jag är gravid nu igen. Men min förlossning tog sammanlagt 25 timmar från att vatnet gick. Efter förlossningen blöder man ju mycket och o man spricker så kan det göra ont att sitta, men man får sitta mjukt, på en kudde i så fall. Jag vill inte på något sätt skrämma upp dig, men jag vill vaa ärlig. Samtidigt, kom ihåg att så många har gjort det förut, det brukar gå bra och jag är inte rädd att göra om det. Lycka till!
Länkar mina två förlossningeberättelser istället, blir så mycket att skriva ner annars :)
http://kamillaaaa.wordpress.com/category/oscar/forlossningsberattelse-oscar/
http://kamillaaaa.wordpress.com/category/nicole/forlossningsberattelse-nicole/
Första förlossningen var jag också jättenervös, tills vi kom in på förlossningen, då släppte allt och jag kände mig bara lugn. Andra förlossningen såg jag fram emot hela graviditeten, jag visste vad som väntade och kunde slappna av på ett annat sätt!
Hoppas nervositeten går över, det kommer gå så bra! Lycka till när det är dags :)