Usch, du sitter i en svår situation, precis som du säger kan det faktiskt vara din sista chans och även om du skulle ta bort det så är det svårt att gå tillbaka till hur ert förhållande var innan. Du verkar vilja till ett nytt steg i förhållandet medan han inte är beredd för det. Jag hoppas han kommer igen och snart känner det samma som du. Eftersom han verkar ha det svårt för den närheten du drömmer om, med hus, giftermål osv så blev det nog ett väldigt plötsligt ställningstagande för honom. Och om så skulle vara fallet så kommer du att klara dig galant ensam också, men självklart hoppas vi på att han "vaknar till". All lycka till dig och stort grattis till ditt lilla mirakel!

Har varit med om precis samma sak... min kille va inte de minsta intresserad... gav hon tid att landa... förklarade lugnt och sakligt att ja kommer behålla barnet oavsett... tog väl ca två veckor så vände han... han behövde bara landa lite... får jj inte glömma att de är en omställning även för männen... för mig gick de bra... hoppas de ordnar sig för dig med...

å, vad tråkigt. Jag vet att det kan ta ett tag för män att förstå innebörden av ett sådant besked, och eftersom din kille levt ensam så många år, så blir det ju såklart en stor omställning. Ge honom tid, men bestäm dig för hur du tänker göra i förväg så att han inte påverkar dig att göra något som du inte vill (t.ex. om han vill göra abort men du inte vill<)

Lycka till!!

Usch lider med dig låter som om du har det väldigt tufft just nu. Jag hade lite samma situvation när jag och min pojkvänn fick reda på att vi skulle få barn. men för mig funkade det med lite tid och avstånd och nu är det jätte bra mellan oss. vi är lyckliga tillsammans och längtar efter vårat barn. 

Min poäng är att han kanske bara beöver få lite tid för sig sj så han kan få tänka och smälta. Annars så måste jag säga att det är han som förlorar mest på attt säga nej till dig och eratg barn.

hoppas det löser sig för dig XOXOXOX

Tack alla för era svar..och skönt höra era historier och att era killar vände i sina tankar ang barn..Hoppas min ska göra detsamma..Har fortfarande inte hört nånting av honom på 4 dagar nu :( blir helt sjuk och förstår inte hur han kan behandla mej såhär kallt och vara så självisk..Känns så jobbigt allt..Tack för ni finns..Kram på er <3

Usch vilken jobbig situation, men jag håller med alla andra. Ge honom tid! Min dotters pappa har nu brutit förlovningen, han är 46 och jag är 35 och vi har inga andra barn och nu vill han vara särbo på ett tag. Jag tror inte han vill ge oss en chans till, utan det blir en vårdnadstvist. Jag flyttar inte utan min dotter! Jag tror han har samma dilemma, vill vara fri utan att leva tillsammans med en kvinna, han har varit ensam så många år och har aldrig flyttat hemifrån utan bor på föräldragården han köpte loss efter sina föräldrars bortgång.  Det är nog knepigare för män att göra en livsomställning, speciellt när de har varit så inrutade i sin frihet. Du behöver inte bo tillsammans med pappan, ni kan ha ett familjeliv ändå fast på er lilla familjs egna sätt som fungerar. Tänk på att om ni flyttar ihop, kan han ändra sig? Blir det för jobbigt för honom att ha en kvinna så nära inpå dygnet runt? Jag vill inte att min dotter ska växa upp med 2 föräldrar som lever i ett kärlekslöst förhållande. Hon sak få se kramar, pussar, att man håller hand även som vuxen m.m. Hon är bara 12 veckor nu, och kommer växa upp med separerade föräldrar. Jag hoppas jag hittar äkta kärlek för jag vill ha fler barn och önskar min dotter får småsyskon att växa upp med! Lycka till, ge honom tid, och ta dig tid att verkligen tänka igenom olika alternativ, du klarar föräldraskapet som ensamstående också! STYRKEKRAMAR!!