Hej

Jag är själv gravid med första å känner igen din oro... Att din illa mående har gått över är helt normalt man brukar må bättre efter v12. Å varför de gör ont i magen kan bero på att livmodern växer då kan man ha som molande mensvärk. Jag kände rörelser först i v 17-18 nu är jag i v 22. Så allt är som de ska å att gå på första UL är e upplevelse å se krabaten som rör sej där inne. Önskar dej all lycka fram över. Är det ngt annat så fråga. Kramar Carina

PS. Grattis å var rädd om dej

Jaqg känner oxåigen mig. Kände rörelser runt v 17, men nu har de avtagit lite. Eller så är det jag som vant mig vid dem. Nu i v 22 väntar jag bara på den första riktiga sparken, och att Bebis pappa ska få känna dem...

Grattis till bebisen, och försök att inte oroa dig.

tror det kallas spökveckor, inget att orora sig över. För mig var det samma.

Kändes som man inte var gravid, som vanligt typ.

Är i V22 nu och krabaten fladdrar runt lite nu någon gång varje dag.

Hejsan, var exakt lika för mig, alla symptom försvann, efter ca vecka 12 kände jag inget. Var skitnervös när jag gick till uL för var rädd för tråkiga besked där men OJ vad den rörde sig, en vecka efter UL så började jag känna bebis varje dag . Du ska se att det finns en bebis där inne hehe, lycka till

Jag förstår vad du menar. Jag var också livrädd för att man skulle komma till UL Och att det skulle vara tomt där inne. (Här finns ju ingen bebis) Eller du är ju inte gravid. Det är jätte svårt att tro på. Haha jag var ju inte ens helt övertygad när jag fått höra hjärtljuden. Och som du säger det känns tomt i magen och symptomen börjar försvinna. Och den tanken att man bara vart sken gravid. Riktig nojja men du ska se att det går bra. Ring din barnmorska och prata med henne om du mår riktigt dåligt över det. För det ska du inte. Och dem finns där för sånt hära situationer. Allt kommer att kännas underbart efter UL. Lycka till gumman och försök njuta av den här tiden.

heeeej jag förstår dig men du ska inte vara rädd

jag fick veta i vecka 6 att ja va gravid min pojkvän va dock inte så glad o ville att ja skulle göra abort men ja vägra.

nu e ja i vecka 30 och ja kände fosterrörelser i vacka 22 och de e då man verkligen blir ett med graviditeten man vet att detta lilla liv som finns där inne koommer att vara din egna lilla skatt du kommer bli så lyckliga när du fått din lilla att du kommer inte tänka någe som kan va negativt

ja hoppas att du läser detta o förstår!

ja önskar dig all lycka det kommer gå så bra så

kramar carina

Hejsan Känner igen mig också väldigt mycket, har inte varit till MVC än , då de inte öppnar förrän imorgon efter 6 veckors stängt.. Kan erkänna att man har syndat lite för mkt även om man har gjort 5 test, så känns det nog inte verkligt förrän man får ngt bevis på att det verkligen är ngt där  Hoppas du haft en bra helg! Mvh Sandra

Vet hur du känner. Jag var säker på att jag var gravid men hade en tanke i bakhuvudet- tänk så är där ingen bebis. När det var dax för ultraljudet och barnmorskan kladdade ut "kladdet" med apparaten så såg jag att där var något och utbrast: där är en BEBIS, helt överlycklig över att där faktisk låg en jättefin bebisoch sprallade runder. Oroa dig inte där är en bebis. Lycka till =)

Tack så mycket alla känns mycket bättre nu :)