Hej! :) Vi tänkte splitta på 6 mån var men de blev 6mån för mig, 2mån själv med barnen för sambon och 3mån hemma tsm :) Nu är jag dock hemmafru så kommer vara hemma tills minst augusti 2013. Tar dock inte ut några dagar längre för att spara dom. Ända felet vi gjorde var att byta vid 6månader, rekommenderar inte att ha 4mån perioder för barnets skull! Tror det är bättre med längre sammanhängande ledighet :) Förstår dig hur du tänker för jag tänkte likadant men är så glad över att jag lyssnade på sambon! Om du kan jobba deltid när han är hemma så kommer du få vara med mycket ändå och egentligen, män kanske hellre hade tagit första halvåret om de hade kunnat. Man kan ju tyvärr inte få allt :/

Svårt det där. Innan Filippa kom tänkte jag bara va hemma första 6 månader pga av amning m.m. Nu är hon snart 7 månader och ammar fortfarande. Sover tre timmar i stöten. Så att gå och jobba 8 timmar nu är helt omöjligt. Hennes pappa har ingen möjlighet att va ledig än. Men nu märks det att han skulle vilja va hemma med henne. Spädbarnstiden va pappa inte så intressant, det är många pappor som känner sig sågade då. Det kan nog va nyttigt att dela på det om ni orkar!

Vi ska dela lika, tycker sambon har lika mkt rätt som jag att få vara hemma och njuta av vårat mirakel. Men tycker också att alla familjer måste bestämma vad som passar dem bäst.:)

De flesta både här o som jag känner verkar dela..jag är kanske en självisk diktator :S med dottern var jag hemma hela o vad jag kmr ihåg så tog det lång tid att bara bli människa igen. Gubben hävdar att om vi inte delar lika så är det = att han kmr bli en bortstött frånvarande pappa.. jag tycker att det är utpressning när han säger så. SPEC då vi pratade om detta innan vi började "producera" o jag var tydlig med att jag vill va hemma huvuddelen om jag skulle skaffa en till. Tycker att han inte bara kan bestämma att det inte funkar för honom nu när bebben är en realitet. Till saken hör oxå att gubben studerar o jag är osäker på om han ens får mer än garantinivå..

Men vadå han är ju bara människa och man kan ju ändra sig? Och so what om han bara går lägsta, om du jobbar då och ni klarar er så gör det väl inget? Eller om han ändrar så att han läser distans när han är hemma? Tycker det är jätte nyttigt för männen att vara hemma! Dom blir involverade på ett helt annat sätt och får sån förståelse för var man faktiskt gör när man är hemma med barn och när han väl är ledig kanske han inte orkar 6 månader utan nöjer sig med 4månader :) Man är två om att skaffa barn så då tycker jag verkligen inte att du har rätt att köra över honom och hans vilja..

Jag har tagit alla mina dagar (7 dagar i v) bara för att jag pluggade när jag blev gravid och behövde så mkt pengar det gick varje månad, sen fick jag dagar av min sambo tills liten kunde börja på dagis och jag fick ett jobb. Det hade ju inte funkat om han var pappaledig och jag var hemma arbetslös. Amma kan man ju göra fast man jobbar (inte första tiden kanske) Men jag slutade friamma när sonen var 9 mån, då ammade jag bara morgon och kväll fram tills han var 12,3 mån gammal. Visst hade jag kunnat jobba då, men eftersom han sover så oroligt på nätterna, drömmer, får tänder och allt vad det är så är det ju fortf jag som får ta nätterna, då kan det vara jobbigt att gå å jobba 8 timmar 5 dar i veckan. Nu jobbar jag deltid och tycker att det är lagom :)

Vi delar lite på det, jag jobbar ca 1-2 dagar i veckan och då är mannen hemma. Funkar hur bra som helst! Tycker att pappan också ska kunna vara föräldraledig, dom behöver också vara ensamma med sina barn och få ha det ansvaret.

Det är ju faktiskt så att pappan har rätt till halva föräldrarledigheten.
Sen vet och förstår jag att det är olika i alla familjer hur man väljer att göra.
Jag tycker absolut att min sambo skall vara hemma och få chansen att lära känna sitt barn.

Jag kommer ta ut 4/veckan fram till augusti 2013
och sedan 5/veckan fram till januari 2014.
Och då kommer jag ändå ha dagar kvar, fast att vi delat på det.
Sedan är tanken att jag går tillbaka till jobb januari 2014
och sambon skall vara hemma sina dagar.
 

Såklart ska han få bestämma lika mkt som du! Ni är lika mkt föräldrar båda två. Men jag förstår dig att du vill vara hemma för jag tänkte lika dans i början. Insåg sen att han faktiskt har lika mkt att säga till om. Jag var hemma i 10 månader, sen började jag jobba lite smått som extra så då var han hemma som dagarna och sedan efter sommaren började jag jobba heltid. Sonen började dagis för en mån sen. Han är 18 mån