villbligravid

4 villbligravid

6673 visningar

hur skall jag göra?! vecka 29

Jag mår allmänt skit och känner mig ensam just nu.

Min sambo säger att han vill ha barnet, att han förstår vad jag menar osv...Men ingenting händer. Jag skall till bm idag och går hellst inte dit själv, utan vill ha med han. Då det känns lite som att han är med mer under graviditeten då... Men då lovar han hellre sin tjejkompis att åka med honom från ena stan till hit istället för att försöka få smita 1 timme innan han slutar....(han har dessutom haft sexuell kontakt med denna tjej) Jag blir så frustrerad och ledsen och känner bara hur känslorna för denna karl går bort... Vi har värkligen inget gemensamt längre...

Jag känner mig som hans leksak och hushållerska... Inte som att vi faktiskt skall bli en familj och få barn tillsammans.. Det är som bortblåst..

Jag går nu i banorna att lämna honom.. Jag klarar inte av att han trycker ner mig psykiskt... Jag har försökt förklarat för honom, jag grät hela kvällen igår och förklarade hur jag kände, men han är bara så himla iskall..

Ge mig tips någon!

1008 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    Ungmama

    4 Ungmama

    jag förstår hur du menar. jag har suttit där! och inte för att låta elak eller så, men den där killen är inte värd dig! eller barnet heller för den delen! Utan om du känner att du skulle må bättre av att lämna honom, så gör det! Både du och bebisen kommer må bättre om du mår bra!

  • 2

    iLk_86

    4 iLk_86

    Det här ska vara din lyckligaste stund i ditt liv, låt honom inte ta ifrån dig det. Skärper han inte tll sig så tycker jag att du med all rätt bör lämna honom, för man vill ju tänka tillbaka till sin graviditet som en av de lyckligaste studerna i livet, inte att man bara mådde psykiskt dåligt för att man blev nedtryckt av sin man som knappt brydde sig.... Det är dags för honom att ta sitt ansvar!

  • 3

    J-Linn

    4 J-Linn

    Man ska leva med en person som får en att vara på topp, som får en att vara "den bästa sigsjälv"!!!!  Annars är det inte värt det... tänk oxå på framtiden, om ni går isär nu så påverkar det inte barnet lika mycket som när det är fött...

    Jag skulle aldrig acceptera att min kille gjorde så, jag är ingen sån som pekar med fingret och säger vad han får göra och inte får göra, jag säger inget alls, för mig är det viktigt att det fungerar ändå (såklart pratar man om saker för att undvika missförstånd och så), men skulle min kille göra något "starkt fel" eller vad man ska säga så vet jag att vi inte tänker i samma banor.. Och är det tydligt att man inte har samma tankesätt så tror jag att det kan vara riktigt svårt att få det att fungera i längden och samtidigt vara lycklig.. :/    T änk att du vet inte om du lever mer än en gång, och du vill väl vara lycklig i det livet?  KRAM och lyckatill!!