missgunke

3 missgunke

8929 visningar

Hur ska jag hantera min mamma? vecka 29

Min mamma börjar närma sig 60 år och hon har tidigare haft stroke. Hon lever ensam och hela släkten bor utomlands förutom jag och hennes moster som bor ca 10 mil ifrån henne.

När min mamma fick sin stroke så blev hennes närminne sämre och hon klarade inte av att arbeta. Så idag är hon sjukskriven och lever ensam. 

Det senaste året däremot har jag sett att hon har förändrats. Hon har blivit jobbig rent ut sagt och kan ringa flera gånger om dagen och jag orkar inte prata med henne för jag känner att jag har absolut ingenting att säga och hon säger att hon ringer mig för att hon känner sig ensam (trots att hon ibland uttrycker sig att det är skönt att vara det) Då ger det mig dåligt samvete för på något sätt så känner jag att det är lite mitt ansvar att hjälpa och stötta henne...Hon vill ofta hälsa på men när hon väl gör det så sitter hon bara i 10 min och går sedan och jag ser ingen mening med det. Har man inget att prata om osv så kanske hon inte behöver ringa mig varje dag och vilja besöka mig jämt när det ändå inte ger något. 

Sedan har jag märkt att hon inte "kopplar" saker och ting. I somras köpte hon en dator som hon tjatat om i över 1 år, jag hjälpte henne med installationen osv...Nyligen gick den sönder och i samband med det kom det fram att hon inte vet hur man startar och stänger av en dator osv...Hon kan ringa mig ofta och "tjata" om att man ska hjälpa henne med det ena och det andra och hennes humör skiftar otroligt mycket när det inte blir som hon vill. Vissa gånger har jag bett henne att sluta ringa mig och bete sig så som hon gör men man kan inte ha en diskussion med henne. Hon beter sig som en 14-åring och jag vet inte hur jag ska handla längre. Hon ser så mycket fram emot barnbarnet och pratar mycket om att hon vill vara barnvakt men samtidigt så har jag så otroligt svårt att lita på att hon kommer kunna ha hand om barnet på ett bra sätt. eftersom hon har dåligt närminne, kopplar inte saker och är småsnurrig. Hon klarar av en vardag men klarar hon av att hand om ett litet spädbarn? Det låter säkert som skitproblem men det tar så mycket tankar från mig...

Hon sätter mig i ett hörn för jag har frågat henne om hon inte är intresserad av att flytta tillbaka till hemlandet till alla släktingar och vänner men hon vill bo kvar för min skull...men ska jag vara helt ärlig så har jag inget intresse av att ha henne här...Men hur ska man säga det till sin mamma? Hon ger mig dåligt samvete och det känns som att hon försöker leva sitt liv genom mig och när jag inte svarar när hon ringer osv så blir hon ledsen och undrar varför jag inte vill att hon ska komma. Nu blev kanske det här inlägget rörigt men hur ska jag låta henne vara mormor till mitt barn så att både hon och jag blir nöjda och jag slipper oroa mig?

1372 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    lina82

    0 lina82

    Var det länge sedan ni var på läkarbesök med din mamma?? kan det vara så att din mamma har blivit sämre och behöver lite mer hjälp med vardagen än hon vill erkänna?

    Din mamma ska inte ta hand om ett spädbarn som hon är nu, jag tycker att du eller din moster ska kontakta kommunen och kräva att de gör en utredning ang din mamma och hennes hälsa. Kanske ska hon ha lite hjälp av hemtjänsten och att hon går på sjukgymnastik när det gäller att träna upp hjärnan igen. Vi gjorde så med min farfar efter han fått en stroke, kanske kan det hjälpa din mamma.

    Det kan ju vara svårt att förklara för mamma att du inte litar på att hon kan ta hand om ditt barn men man måste göra det som e bäst för den lilla. Lycka till hoppas det löser sig.

  • 2

    Emma_89

    0 Emma_89

    Tyvärr så blir personer med stroke ofta personlighetsförändrade. Tror du ens din mamma är medveten om detta du beskriver? Jag tycker att det låter mer som en svit efter stroken i kombination med att hon har förlorat ganska mkt. Att inte ha ett ordentligt närminne, inte kunna jobba osv måste vara verkligen deprimerande för din mamma. En stor omställning i livet och mycket känns säkert ganska meningslöst för henne. Klart det då är skönare för henne att fokusera på ditt liv!

    Kanske finns något hon kan börja med för att fylla ut sin vardag lite mer? Någon hobby av något slag? Som får henne att känna sig lite mer värdefull. Finns olika dagverksamheter för äldre. Nu är ju inte din mamma så gammal men.. Ta kontakt med äldreenheten i eran kommun och hör om dom har något som skulle passa henne?

  • tycker ni ska kontakta läkare och kolla så hon inte får / fått alzimers eller hur det stavas, min mormor har haft det nu ett tag och hon gör exakt samma sak, kommer inte ihåg saker, ringer flera gånger om dagen, klagar på att hon är ensam men sen andra sekunden så vill hon absolut inte in på hem för hon vill vara ensam.. hon kan helt plötsligt bli jätte otrevlig.. sen så tror hon att alla är arga på henne, ja massor..

    min mamma tycker också det är jätte jobbigt och orkar inte heller prata med henne så vi har slutat svara ibland.. men de e nog bra om ni kontakta läkare så dom kan kolla upp det och så hon kan få medecin om det nu e i det fallet

    (min morfar hade det också och han fick det efter sin stroke)