tycker absolut inte det är för mycket begärt. har du suttit ner och verkligen förklarat för han att han MÅSTE hjälpa till, och att han ska tänka på dig och bebisen också? tycker det är mycket dålig stil av mannen din att göra sådär. han kanske tycker du tjatar, så försök förklara för han på ett sett så han inte tar det som gnäll utan mer en förklaring. vet inte riktigt hur ja ska förklara, du kanske redan gjort detta, jag själv bor inte me min pojkvän än, har dock gjort innan men då gjorde vi allt gemensamt plocka han inte undan gjorde inte ja de heller, utan det fick stå tills han gjorde det själv. hans grejor är hans grejor, han lärde sig i alla fall att plocka undan direkt ;)

hoppas det blir bättre snart massa kram

Jag har försökt så många gånger och får som svar att han ska hjälpa till osv men ingenting händer och tjatar jag vet jag att de blir ännu värre. Felet är att skulle jag låta bli så gör inte han nåt iaf. Jag vill liksom ha de iaf någorlunda fräscht o fint hemma men jag begär inte att man ska städa hela tiden. Han bryr sig inte om hur de ser ut. Jag testade o skita i att diska (jag har tagit på mig ansvaret att diska för han har psoriasis på händerna och får jätte ont av de) för att visa att man tar ansvar typ o de sluta me att han blev arg för att jag inte diska. Han gjorde ingeting åt de o han fatta inte att han skulle hjälpa till me resten utan ja fick en attack på att jag inte diskat. Men han reagerar inte på att de ligger dammtussar i hörnen. Jag undrar hur fan de ska bli när barnet kommer, då MÅSTE de va städat jämt.

Det är inte alls för mycket begärt! Känner igen mig lite i det du skriver. Vi har redan ett barn och snart ett till. Jag orkar helt enkelt inte städa och hålla snyggt efter 4 personer! Det är klart att karlarna ska ta ansvar! Det är inte ett hotell de bor på!

okej nä då vet ja inte, dålig ursäkt dock me psoriasisen. det har jag me och går super att diska med handskar på. men jag fattar inte varför vissa män inte fattar att dom oxå ska städa, mitt ex va tvärt om, tjatade på mig att hjälpa till hehe, men kan bara tänka mig att när dom ser att man gör så mycket själv så förväntar dom sig att det ska vara så och att det inte är något problem.

precis, de känns nästan som att jag bor här själv men skräpar ner för två. Som sagt de är inget hotell. Idag lagade jag lammgryta och är dyngförkyld och har ont överallt som vanligt och imorn ska våra föräldrar komma hit och jag berättade för honom att jag vill att de ska vara städat när dom kommer. Då blev han förbannad och satt knäpptyst o åt sen la han sin tallrik i disken o lämna resten till mig. Jag skulle alltså diska, plocka undan efter maten, fixa matlådor och han kunde inte ens ställa in stolen efter sig. Jag blir så jäkla frustrerad! Idag har jag diskat, vattnat blommorna, gjort rent spisen och plockat undan massor. Han klagar på att han måste hämta papper på banken sen kommer han hem (visst han hade handlat lite mjölk o de va bra), åt o nu sitter han vid datorn som vanligt. Jag la mig i sängen me min dator o nu tänker jag ligga här tills imorn.

han har psoriasis plus eksem på händerna och får självsprickor direkt. Tyvärr kan jag inte säga nånting om de för han har tom läkarintyg på skiten :P Men diska har jag inga problem med egentligen bara jag får avlastning med resten.

Det är inte för mycket begärt jag tycker du ska ta det lungt!. SKIT i hemmet det får man göra som gravid, Du ska tänka på barnets och ditt bästa.

Hemmet är inte så viktigt ta lite då och då, Min sambo gör allt här hemma inklusive jobbar 3 skift, Vi hjälps klart åt med sonen, och jag kan dammsuga någon gång ibland disken rör jag inte utan handskar:). Torka golven kan jag också göra resten gör han.

Ta det lungt och tänk på att inte stress, för de är verkligen inte bra för barnet.

kram! 

Jag försöker få honom att förstå att jag måste ta de lugnt för barnets skull men som svar har jag fått "du är gravid inte dödssjuk" eller liknande. Att vara gravid är ingen sjukdom o blablabla. Jävla killar, kom tillbaka när ni vet hur de känns o ha foglossning :P

Nä det är inte för mycket begärt! Tycker väldigt synd om dig. Jag skulle aldrig klara av att leva med någon som beter sig så. Min sambo (som för övrigt bara är 20) har tillåme tagit hand om mina hundar under den tiden jag mådde illa konstant i flera veckor. (Visst det har väl blivit mer våra hundar men han säger ändå att de e mina för jag hade dom innan vi träffades) Varit så gullig och lagat mat, diskat, hjälpt till med tvätten även städat (och städa brukar han aldrig göra). Jag har varit väldigt bortskämd och är bara i vecka 12. =)

Blir något upprörd när jag läser sådant här.. Om det är för mycket begärt? Begärt? Man delar väl 50/50 på allt som man har gemensamt? Begär han att du ska göra allt? Låter helt orimligt..

Men det viktigaste är din och bebisens hälsa så ta det lugnt, stressa inte upp dig om det står disk eller är smutsigt. De sakerna som verkligen måste göras ber du din sambo göra, han får ju skärpa sig och kanske börja inse att livet med barn inte riktigt är en dans i en kontorsstol framför en dator..

Hoppas verkligen han bättrar sig och att du verkligen unnar dig lugn och vila och FÖRSÖK att inte bry dig om lite skit i hörnen eller om inte den rena disken är torkad och ställd i skåpet..

Jag trodde också man delade 50/50 men tydligen inte om den ena jobbar. De är hans försvar, att jag bara går hemma hela dagarna. Han skulle behöva leva mitt liv i en vecka så får vi se hur bra han mår efter.

Det är inte alls för mycket begärt! men dagens pojkvänner är som de är :( min hjälper inte till med ett dugg, IBLAND kan han vara snäll och bädda sängen. Har gett upp om att säga till honom, blir bara bråk när jag gör det..

min kille tycker inte ens att man ska bädda sängen, ingen ska ju in i sovrummet iaf.

Hej!

Något som jag har märkt är att killen blir så sur om man säger till ang städning, diskning etc. ( jag bara tjatar). Så jag har testat att bara städa "min skit" och låta hans vara.  Sedan har jag testat att tex om hans kalsonger ska ligger vid toan så ligger mina trosor där oxå. :D  Då blev han lite fundersam och la inte sin byxor där på ett tag. Sedan testade jag att ge komplimanger och nästan lura mig till att han plockar undan tex "jag skulle bli så glad om du ville dammsuga, du skulle vara så gullig då"  Då tycker han inte att jag tjatar och tror nästan att det e han själv som tagit intiativet till det. Man får använda lite omvänd psykologi  :D  

kanske kan testa de.  Jag fick honom o diska en gång men då mådde jag sjukt dåligt och bara grät hela tiden, enda gången ja reste mig upp från soffan var för att lägga mig i badet.

Om din sambo tänker sig att bli pappa om si sådär en 10 veckor är det läge att han slutat bete sig som en stor bebis själv. En vuxen man ska kunna plocka undan efter sig och han ska kunna sköta sitt hem själv utan att någon annan säger till honom. Om han inte har lust att hjälpa till nu så kommer han med all säkerhet inte att bli mer benägen ätt hjälpa till när dbebisen kommit och det blir tre personer att plocka undan efter.

Jag hade bett min sambo att bli vuxen eller att flytta ut. Kanske skulle han må bra av att bo själv ett tag så att han förstår hur många saker du faktiskt fixar. Och angående disken, om du dör, flyttar eller blir långvarit sjuk ska han äta på papperstallrikar då?

Bor man tillsammans och delar hus och rum så är hemmet bådas ansvar. Har svårt med det där att en hjälper en annan, man hjälps väl åt båda. Det är ungefär som att man säger att man passar sitt egna barn. Man passar väl andras barn, inte sina egna?

Här lagar min sambo mat lite oftare än mig, men vi delar ganska mycket på matlagningen. Jag tvättar, men det är för att jag vill det, men han hjälper mig om jag ber om det. Han lägger inte sina kläder överallt utan lägger de i tvättkorgen i tvättrummet. Diskar gör vi lika mycket och städar gör vi ihop. Nu städar jag mer för att jag är mer hemma men säger jag att jag inte klarar av att dammsuga för att jag har ont så gör han det. Plockar undan gör man efter sig själv, eller efter varandra. Men ingen skulle se på när nån annan gör det. Plockar jag ur diskmaskinen och han går förbi så stannar han och hjälper till.

Jag vet att jag är lyckligt lottad för många har sambos som inte gör något hemma. Men för mig är det en självklarhet. Vi har tänkt leva ihop och då måste man gilla det livet och den man lever ihop med.

klart man måste dela på syssloran o speciellt när man är gravid...min sambo har gjort mycket mer än jag den sista tiden, fast han jobbar heltid o jag pluggar..är i v.37 nu men från v. 30 tyckte jag det blev jobbigt att dammsuga o att böja mig ner, så han är tagit den biten...sen gör jag nu så gott jag kan, men lyckades stuka foten för två veckor sen så har nästan varit helt sängliggande då...

är inte alls för mycket begärt, hur tänkte han det skulle bli sen när barnet kommer? tycker du ska försöka "blunda" för smutsen ett tag o ge honom tillfälle att ta tag i det...o inte tjata utan vänta ut honom, inte alltid helt lätt men kan funka med lite tålamod...eller så måste ni helt enkelt sätter er ner o prata om det här, eller skriva ett schema om vem som har ansvar för vad denna vecka...trist men kan vara effektivt

Hm, men hur har han tänkt att det ska bli efter förlossningen? Du kommer aldrig hinna göra allt detdär, vara öm, ta hand om bebis och hinna vila (som man ju måste efter förlossningen). Förstår han att du har ont redan nu, och att det innebär fysisk smärta för dig att diska och fixa?? Ni kanske borde ta ett snack nu om hur ni ska göra eftersom det verkar som om att det är en ohållbar situation för dig.

Lycka till och ta hand om dig!

har han ingen medicin eller salva mot det då? måste vara otroligt jobbigt och smärtsamt att göra annat (även sitta vid dator) och det spricker upp hela tiden. jag har ju psoriasis artrit och det är hemskt om jag inte behandlar med medicin, men nu får ja bara använda salva. hoppas det löser sig i alla fall mellan er massa kram och lycka till!

Jag går hemma hela dagarna och min sambo jobbar heltid 7-16 mån-fre men han drar nog det största lasset här hemma sen jag blev gravid. Allt det "jobbiga" får han göra som jag inte klarar av. han dammsuger, han diskar, han får bära alla tunga matkassar osv medan jag tar hand om det som är lite lättare som att dammtorka, tvätta, plocka undan, laga mat och bädda sängen. Att fördelningen har blivit så har vi inte pratat om utan det har liksom skett naturligt.

han har salva till händerna o de blir bättre när han använder den men oavsett hur mkt han använder den om han handskas mkt med vatten och speciellt diskvatten så blir de mkt värre. De spricker ibland upp utan att han har gjort nåt men oftast blir det pga att han burit mkt eller handskats med för mkt vatten. Han har konstant ont i händerna.

Nu har vi iaf kommit överens om en speciell dag att städa på så nu får jag bara hoppas på att de går o hålla. Jag tror jag har fått honom att verkligen förstå hur ont jag får av att göra olika grejer nu, för i helgen låg jag nästan hela tiden för att jag hade ont och jag tror de väckte nånting hos honom.