Men du måste väl inte "lyda" honom? Gå ut om du vill gå ut, så får han helt enkelt gilla läget ;) Vill han ha någon att bestämma över får han väl skaffa sig en hund!

Barn brukar gå att ta med sig Om inte han vill med så kan han väl vara hemma. Ni är ju fortfarande egna personer även om ni nu är föräldrar. Se till att ha lite egentid.

Vad är det du inte får göra? Och varför? Missförstå inte men det låter inte sunt om du inte får göra saker eller träffa andra människor för att ni fått barn.

Det finns många saker man kan göra och ta barnet med sig, gå på cafe, träffa vänner, träffa andra mammor och bebisar i olika forum etc.  Så länge barnet inte mår dåligt av det finns det inga hinder att har en bebis med sig nästan överallt som jag ser det.

Finns heller inget som hindrar att pappan tar barnet en stund så att du får lite egen tid.

Prata med din sambo om hur du känner. Om det inte funkar att ni två pratar om detta på tu man hand så tycker jag att du ska ta kontakt med någon utomstånde som kan hjälpa er i detta.

Det låter lite som ett styrt förhållande.. i utsländska förhållanden är detta en stor del av en regel i föhållanden.. men de är bara om man följer traditionella framföranden.. som i mitt läge. Har precis lika dant som du.. men jag anser detta på egen hand.

Jag vet inte hur gammal din dotter är. men självklart ska du ha rätt att komma ut och träffa människor, utan tvekan! Om du hade kunnat ta med dottern ut, så ja.. varför inte? Din dotter och du kommer må gott av att komma ut ur huset en stund.. lite frisk luft skadar ju aldrig! MIn man har problem att få mig ut ur huset helt.. han kämpar varje dag.. men jag vill inte bryta traditionen jag levt i sen barna tid.. men självklart går jag ut och träffar folk ibland.. men inte alls ofta.. knappt aldrig.. så har påbörjat en verksamhet för jag också är lite folkskygg av mig.. är väldigt självständig och vill hålla mig ifrån allt annat som stressar upp mig.. men nu känns det mer eller mindre som skönt att komma ut.. efter man har städat och fixar hemmet och allt de här som är prio ett.

Din man tros ha tagit ställning till moderskap för din del och antagligen därför du sitter som du gör idag. Kvinnor ska förbli inom hemmet.. hemmafru och ta hand om barnen.. männen ska jobba och försörja familjen. (det är så traditionen talar) men man behöver inte följa detta .. :)

Men jag tycker ni ska tänka över detta.. försök prata med din man.. sitt ner vid köksbordet eller med en kaffe vid vardagsrummet när bebis sover.. och prata i lugn ro. Ni måste vara överrens.. männen är alltid männen som bestämmer i huset.. har alltid varit så.. tills kvinnans rätt i samhället dök upp. Vill du ändra på hans tradition.. och han inte vill det.. kanske är den bästa utvägen att fundera på skilda vägar.. om ni inte finner en lösning genom att prata.

(när kom detta betende hos han?)

Har det alltid varit såhär.. eller kom det när barnet föddes? Annars tänker han nog mer eller mindre på mer frihet för hans egen del och se dig va hemma som en moor och ta hand om barnet på egen hand.. ?

Lycka till!!

LindaMaria: vi har en hund som är mest mitt ansvar. Jag får inte ta bilen nån stans för det kostar för mycket ( vi bor 6 km utanför stan) nej måste inte lyda honom. Meeeen är rädd för att han kastar ut mig om jag inte gör som han behagar. Och våran dotter är 2 månader. Hans beteende har kommit mer successivt det senaste året. Visst jag gillar mamma livet men vill kunna jobba. Å allt han pratar om inkluderar pengar och ekonomin över lag. Det får mig att känna mig värdelös bara för att jag får mammapenning på 3900:-/mån max och är tim vik inom äldrevården.