Går inte upp i vikt, orolig vecka 33
Idag var vi på 18månaders besöket på bvc med dottern och det visade sig att hon inte alls gått upp i vikt som hon borde. Hon låg plant på sin kurva. Då hon senaste tiden börjat äta som en häst så var vikten det minsta jag var orolig för när vi kom dit. Nu känner jag mig däremot väldigt orolig just för att hon faktiskt äter väldigt mycket men ändå inte går upp i vikt. :/ har fått en ny tid om en månad och är rädd att det ser likkadant ut då, känns som bvc kommer tro att vi missköter henne vilket jag vet att vi absolut inte gör! Ville mest kolla om nån här har liknande erfarenheter och vad som då hänt? Har man hittat orsak och isf vad?-
Rädd för att det ska bero på nåt allvarligt. .:(
-
Min dotter är idag 2,5 år och hon går inte upp i vikt alls och inte gjort på evigheter. Min bvc säger bara att alla barn är olika och så länge hon har ork, äter och utvecklas spelar det ingen roll. Hennes 2 år yngre lillebror är snart uppe i hennes vikt och inte ens det oroar bvc.(han är dock väldigt stor för sin ålder)
-
Jag har inga barn ännu så har inga sådana erfarenheter men min systers man har alltid varit pinnsmal till för ett par år sen när man upptäckte hans glutenallergi och han började då gå upp i vikt :) han mådde inte dåligt över att öta mjöl så när läkarna föreslog att han skulle testa att utesluta det så va han väldigt tveksam men idag säger han att han mår bättre och har mer energi :) alltid värt att testa iaf tänkte jag.. för din dotter alltså :)
-
Tack för svaren! Visste inte att man kunde ha glutenintolerans utan att få besvär av det. Hon får redan mjölkfri kost men kanske borde testa att utesluta gluten också. Skönt att höra fler som har barn som inte går upp i vikt utan att det är något "fel". Både jag och hennes pappa är såna som praktiskt taget kan äta hur mycket som helst av vad som helst utan att gå upp något märkbart i vikt så vet inte om dem generna redan kan spela in? Kan det nte undgå från att ändå känna en viss oro. :/
-
Det har varit likadant med Leia och vi har varit på extrakontroller ända till nu i september då de vart nöjda med den lilla uppgång som var. Hon äter också jättebra och BVC pratade om ev utredning för gluten men hon visar ju inga symptom alls på att det skulle vara något sånt. Alla barn är helt enkelt olika och nu har jag slutat oroa mig. Vi har löst det med att försöka ge henne extra fett tex en smörklick i maten, mer kolhydrater osv. Ska på 18 mån kontroll nu i mitten av december så blir spännande att se vad de säger då
-
min tös har alldrig gått upp i vikt som hon ska. har fått så mycket påpekat på min första bvc att jag måste ju mata henne och ge henne massor med fett för hon är på tok för liten. jagg själv mådde sååå dåligt över detta och viste inte vad jag skulle ta mig till..men så flyttade jag när tösa var ca 1, 5. vi bytte bvc central och blev väldigt snart kallade till möte. och jag som vanligt får en isklump i magen.Från hennes födsel så har hon fått beviljat tätare kontroller och fler pga hennes vikt. så när nya bvc såg att min tös fluttat dit så såg dom en flicka väldigt undernärd, tääta kontroller. så däärför kallade dom oioss på möte dirrekt.när jag väl kom dit blev nya bvc sköterskan så glad, hon såg en glad,positev,framåtriktad och sprallig tjej. precis som en 1,5 åring ska vara!!! Hon sa då tilll mig att ja min dotter är allt av det absolut minsta laget, men sålänge hon är så glad och sprallig så är det ingen fata med henne ;). Hon tyvkte synd om mig som hadde den bvc sköterskan jag hadde innan. hon hadde gjort mig så orolig.
det jag ville komma till är att sålänge din dotter inte förändrar allmäntillståndet så är det nog ingen fara :). bvc tar till åtegärder för säkerhets skull, men jag tro inte du behöver vara orolig :)
förlåt mitt långa inlägg
-
Tack för era svar! Nu känns mitt hjärta lite lättare! Hon är ju väldigt pigg och glad för det mesta och hon visar inga uppenbara tecken på att må dåligt heller. Tänkte prata lite mer med bvc om min oro på nästa besök. Bvcsköterskan sa att hon inte var särskilt orolig eftersom hon verkar må så bra men mammahjärnan kan ju ändå inte låta bli att gå igenom alla möjliga hemska tänkbara anledningar. :p
