Har mått jätte konstigt dom senaste 3 dagarna.
Magen har varit jätte spänd till och från och en stickande känsla i underlivet lite då och då. Jag har fått jätte ont i ryggen och höfterna i samband med att magen varit spänd. Den liksom spänner sig och är stenhård ett tag sen avtar de och jag får ont i ryggen ist och lite stickande där nere. Stickandet gör ont, riktigt ont men inte så man bryter ihop för de går över ganska snabbt. Har varit ganska trött och slö dom senaste dagarna och nu imorse mådde jag väldigt illa, kändes som jag behövde kräkas (kräks inte ens när jag är magsjuk) men de gick över efter ett tag.
Stog och diskade och magen spände sig ganska ofta och kändes allmänt konstigt, var tvungen att stoppa en stund ibland men de gör inte ont. Jag har inte känt av dom här spänningarna tidigare utan de har börjat dom senaste 3 dagarna och igår och idag har de känt ganska mkt, verkligen så jag har reagerat på de men de känns inte som att de är regelbundet direkt. Jag känner ju bebisen sparka upp mot revbenen men han har blivit ganska lugn jämfört med innan, rör sig inte alls lika mkt.
Jag har känt som ett tryck neråt samtidigt som att magen blir hård. Har spenderat mkt tid o bara legat i sängen för jag tycker de känns så obehagligt. Ligger och vrider och vänder mig hela tiden för att de inte går att ligga skönt. Flytningar har jag haft som vanligt men dom har känts lite mer vattninga och imorse kollade jag i sängen och såg typ tre fläckar som gick åt de gula hållet. Har gått runt i morgonrock mestadels så har inte haft underkläder som jag hade kunnat märkt om de va flytningar eller inte men känns ibland som att de blir blött, riktigt blött. De känns väldigt mysko och jag blir lite orolig eftersom jag bara är i v28 (28 hela veckor på måndag). Har i samband med de här känt som en mensvärk liknande smärta i nedre delen av magen.
Behöver jag tillägga att det är mitt första barn :P
Har kollat runt på olika sidor men har inte hittat nån som beskrivit de lika så tänkte jag frågar, va kan de skada. Kanske ska tillägga att jag har varit väldigt stressad och deppig i ca 2-3 veckor pga ekonomin, min pojkvän (som jag har skrivit om) och allt annat vardagsstress som bara att städa lägenheten, diska, tvätta o allt va de är.
Ja har haft ganska mkt gaser, eller iaf mer än vanligt också. De trycker på så jag behöver gå på toa oftare vilket jag inte behövt tidigare men de kommer typ ingenting. Huvudvärk har jag börjat fått också, men de kan nog ha o göra med att jag har sovit väldigt oroligt.
ja stress kan ju påverka så att bebisen kommer tidigare. om du har så ofta och det gör ont så ska man ringa till förlossningen och höra med dem vad de tycker du ska göra om du behöver komma upp o kolla om livmodern håller på att mogna eller inte.
men jag kan säga att från v 26 så har jag fått riktigt vattninga flytningar, inte jättemycket men så det verkligen märks. o magen spänns ganska ofta, men det är ju så det ska vara, men det gör inte ont på mig, bara en obehaglig känsla.
även när jag gör något anstrångande så spännas den direkt. o då vill ju kroppen att man ska ta det lite lugnare. så försök att inte stressa så mycket, ta din tid för dig själv o tänka bara på dig o din blivande bebis som du snart får hålla i famnen :)
Hej! jag är i samma vecka som dig och känner samma sak (även jag har haft det väldigt stressigt och deppigt dem senaste månaderna), tryck neråt, sammandragningar i princip konstant och dessutom har ja fruktansvärda menssmärtor ungefär 6-7 gånger om dagen, som rör sig bak mot ryggen .
har även väääldigt vattniga flytningar vilket ja själv trodde var fostervatten som läckte så ja åkte in till spec.förlossningen!
både barnmorskan och läkaren sa att allting var bara bra!
livmodertappen var helt sluten , hinnan orörd och bebis låg med huvudet neråt i massa fostervatten och hade det jätte bra :) (gjordes både VUL & UL samt CTG)
jag tror inte du har någonting att oroa dig för, MEN ring ändå till förlossningen så kan du få komma in så dom åtminstonde får kika på dig, göra ett CTG & UL/VUL :) så du kan släppa oro ifall det inte är något, dom säger alltid där "bättre att komma in en gång för mycket än en gång för lite" , för man kan ALDRIG VETA om det är nåt som är fel eller inte stämmer för allas graviditeter är olika samt man känner olika av olika sammanhang .
LYCKA TILL :) !