Tycker du verkar ha det rätt jobbigt nu.. =(

Vet att det är banne mig inte lätt det sista i graiditeten och gå med folglossningar och bara vänta och vänta och det känns som allt förfaller runtomkring en..

Vila är mitt råd...

Vad beträffar vänner som gör så, så känner jag igen det där... Jag har väldigt få vänner och ännu färre under graviditet och första tiden då man fått barn. Vet inte vad människor är rädda för. Har alltid varit omringad av människor förut men redan första graviditetn började vännerna sollas.. Jag umgicks gärna men av någon anledning inte de. Jag är inte den som får hetsigt humör å så heller utan lugn å sansad men ändå.. Sedan är det just om de får veta att något konstigt hänt.. DÅ hör de av sig å tycker synd om och ska hjälpa så.. Men då kan jag också tycka att det är lite sent...

Hoppas allt skall gå vägen för dig och att du kan känna att du inte är ensam iaf..

Lycka till

Kram

Stina

Jag tycker du ska ringa din bm idag och kolla blodtryck + urin, så du inte åker på havandeskapsförgiftning, ögonkrypningar och huvudvärk ska man inte ta lätt på! Lycka till!

Vet hur de kan vara när allt bara blir För mycket på en gång... Kanske inte samma besvär som du fått angående graviditeten men runt omkring dig själv...

Värken i kroppen känns ibland som de sista bekymret.. Har värk i hela kroppen nu i slutet på graviditeten och hade likadant med förra bebisen... Men att vänner försvinner vet jag väldigt mycket om. Innan jag blev gravid så umgicks jag med människor precis överallt. De va hundutställningar och allt "hundfolk" å sen va de alla som du skriver "nära vänner" som man hittade på allt möjligt med. Allt från å ligga å glo på tv till å dra på krogen eller på något annat kul.

Bara några dagar efter jag "kommit ut" med att vara gravid så backade nästan alla mina vänner. Ingen ringde eller smsade. Fick något sms om ja ville ut på krogen.. men va fan skulle ja dit å göra!!?? Hmm.. nej tack!

Jag började fundera på vad som va fel ganska tidigt och började umgås mer med min sambos vänner som jag kände bara lite ytligt. Dom har jag haft bra kontakt med under hela förra graviditeten sedan hela vägen fram till nu när ja e i slutet på andra.. Jag skulle nästan råda dig att leta nya kretsar att umgås med. Hitta ett forum där du slipper fundera, där du kan få vara du! Öppna förskolan är inte så aktuellt om du helst ska ligga å vila nu i slutet men det är ett fantastiskt ställe efter förlossningen! De är ett hett tips!

Jag har tagit kontakt med gamla "vänner" efter sonen va född men alla säger glatt att vi ska höras men ingen ringer eller hör av sig!... Folk utan barn förstår ingenting om hur det är. Dom vet inte att man faktiskt kan göra de mesta trots att man har barn! Verkar som de flesta tror att man bara kan sitta hemma å göra ingenting!? Näe.. Usch! Dom har ingen rätt att få dig att må som du gör.

Ta hjälp och stöd av dom som finns när du behöver dom, i vått och torrt. Passar de sig å höra av sig när de blir varmt om öronen så kan dom vännerna få sig en hyvling tycker jag. Gör som jag. ifrågasätt varför de passar sig just då? Berätta hur illa dom gjort dig. Är de riktiga vänner förstår dom och stöttar dig. Man kan ge människor någon chans, men inte för många. Du har nog med bekymmer som gravid och du ska inte belasta dig på något sätt. De e inte lång tid kvar nu :) Snart får du belöningen för allt! Erat lilla underverk!!  :D Vill du skriva å bara bolla lite så kan du skriva till mig :) Jag bollar gärna med dig om de kan få dig lite lättare :)

*styrke kramar*

Hej!
Jag har liknande historia som dig. Blödde först v25, BM tog bara test om det var uvi, vilket visade sig negativ. Nästa gång jag blödde,v29 så ringde jag förlossningen och åkte in. Då hade jag kraftiga sammandragningar (vilket jag inte visste).

Jag har varit sjukskriven nu sedan början av januari och har varit säng/soffliggande. Cervix är öppen 2 cm och livmoderhalsen är förkortad till 2cm.

Det är jävligt tråkigt att bara ligga och inte få göra något. Men helt värt det att inte få en liten i förtid. På fredag/lördag är min färdigbakad och får komma ut, v37. Men min bf är 30onde mars.

Du klara det, tänk bara på lillin där inne som mår bäst att stanna kvar.
 

När det gäller vännen, klipp helt. Det viktiga nu är bebisen (och familjen). Energitjuvar och människor som får en må dåligt ska man inte ha runt omkring sig. Antingen säger du som det är och hur du känner. Du kan säga att du vill ta en paus i vänskapet. Vännen kanske bara är avundsjuk eller liknande.

Lycka till :)

 

Det kan vara havandeskapförgiftning men vad jag tror i mitt fall var att det var psykiskt. Jag var väldigt ororlig och nervös över olika saker. Sov och åt dåligt.

Läkarna vet inte varför jag har öppnat mig, tror aldrig jag får veta det. Kan vara missbildning eller annat.

Prta med BM om blodtrycket och låt henne ta urinprov och blodprov på dig. Be även att få prata med psykolog som borde finnas på bmmottagningen.

Igen, lycka till.