MammaTillWilde

4 MammaTillWilde

6831 visningar

Flytta eller inte?! HJÄLP!!

Hejsan! 

Nu är det så att jag och min sambo har en son på 3,5 månad :) Men det är så att jag denna vecka har fått hoppa in och jobba eftersom dom har dåligt med folk.. Nu ligger det till så att jag varje morgon får ta våran son, även de få nätter han vaknar. Här sitter jag återigen, där min son inte kan sova o ja slutade jobba 23, o var hemma runt 24, o nu är kl halv 4. Fick väl sova 1 timme ungefär innan lilleman vaknade, och inte kunde sova. Men min sambo sover vidare precis som han inte hör honom. Jag väckte honom och sa att han får ta han då jag skall jobba även i morgon, och jag vet att de blir jag som går upp till morran med sonen. Men nepp, han orkade inte för han skall iväg te VCT kl kvart över 8-halv9 te morran.. men jag då?! När skall jag få min sömn? Gubben är hemma denna vecka, och jag jobbar.. 

Därav kommer frågan.. Borde jag flytta hem till där jag växte upp, eller skall jag fortsätta bo ihop med min gubbe?!

Älskar honom över allt, men jag får inte direkt den hjälp jag vill känns det som.

Tacksam för svar! Hur hade ni gjort? :)

(menar inte nu att jag inte orkar ta hand om min son, utan jag älskar verkligen allt. Men ibland vill ju även vi mammor kunna få sova en hel natt, eller vakna själv på morran)

1059 Svar (äldsta svaret först)
  • Prata med din sambo det var inte bara du som skaffade barn , ni får börja dela på sysslorna både angående barnet och hemma sysslorna . Lycka till
  • 2

    marieposa

    4 marieposa

    Tycker ni ska ta ett ordentligt prat när ni båda är uppe å vakna, dvs inte på natten eftersom man inte riktigt tänker klart då.. Så berättar du sakligt utan anklagningar hur su upplever det. Kanske ni kan komma överens om att den som jobbar får sova, eller att den som tar natten inte behöver ta morgonen, eller varannan-natt... Fråga vilket han föredrar, för är säker på han inte varit ok med att det är ombytta roller (dvs att han skulle få ta allt å aldrig sova. Annars får du berätta att om han är nöjd som ni har det kommer du inte orka med å att ni isf får fundera på att gå isär för att du inte kan leva med någon som bara tänker på sej själv, å är rädd gå in i väggen/bli bitter om inget ändras. En familj hjälps åt!!) jag hade sett separation när man har barn som absolut sista utvägen å inte förrän myyyycket kämpande, dels för att jag aldrig skulle vilja barnen behövde flänga hit å dit alternativt knappt träffa sin pappa, dels för att jag själv inte skulle vilja va utan dem ev varannan vecka, allt strul om nån träffar nån ny å detas relation m barnen, tänk allt praktiskt man måste komma överens om å hjälpas åt om ändå! Går ni isär får du ändå ta alla nätter å mornar... Älskar ni varandra?! Ha det som utgångspunkt tycker jag, å fokusera på det fina. Lycka till!
  • 3

    Markev

    2 Markev

    Hej.

     

    Min förste tanke var...

    Varför sjutton måste du jobbe redan nu?????

    Kann du inte vara hemma och bara njute??

    Då tror jeg problemet löser sig av sig själv.

     

    Månge tankar

     

    Danskan