saraarkbark

5 saraarkbark

1163 visningar

EJ gravidrelaterad fråga vecka 22

Har ett litet "problem". Tænkte høra om det ær fler æn jag som har det. Jag ær sjukt kænslig nær det gæller ex-flickvænner och 'gamla ragg'. Så fort det gæller hans ex så smæller jag av. Inte bara om pojkvænnen næmner henne lite fint, utan nær vem som helst gør det! Dom ær t.o.m med i mina drømmar ibland! Det ær rætt jobbigt och krævande. Vill ju inte va så hær! Vill bara tillægga att jag verkligen litar på min sambo!! Så det ær inte problemet. Han ær værldens bæsta och har inte gjort något før att jag ska tvivla på honom.  

Men jag tænker ofta på iaf ena hans ex. Och blir ledsen och deprimerad av det! Min sambo har som jag vet ingen kontakt med nån av dom. Men en tjej han var ihop med ett halvår før ett tag sen bor på samma stælle som vi. =jobbigt! Men det ær inte hon jag tænker på mest, utan en tjej han var tillsammans med i næstan 2 år, (dock før længe sen). Men hon ær hær på Røros ibland och kænner dom flesta jag kænner.. Skitjobbigt! :( Vill inte att min sambo ska tænka på gamla minnen och saker dom hade ihop nær han ser eller råkar træffa henne. En sån sak som att min sambo t.ex kanske har påslakan eller ett par byxor kvar sen dom var tillsammans kan jag tænka på hur mycket som helst.. :/ 

Tror allt detta beror på att min ex-pojkvæn jag var ihop med før 4 år sen brøt ner mig nær det gællde att av hans ex. Jag luktade som henne, han hade sparat hennes bh, hade kvar hennes gamla smycken och mjukisdjur, jag påminde om henne, han gillade hennes "søta små brøst" m.m.m.m! Det var v'ældigt mycket sånt i børjan.. Då var han ca 16 år! Pluss att jag alltid varit vældigt rædd før att bli læmnad av folk. 

Rætt konstigt.. Men jag hoppas ni førstår vad jag menar ^^

7 Svar (äldsta svaret först)
  • Jag har haft det likadant. Det har som tur är äntligen börjat släppa på mig, men det har tagit både tid å energi. Jag har helt enkelt verkligen präntat in i huvudet att jag överlever om jag blir lämnad, och vill min pojkvän lämna mig el om han är otrogen så spelar det ingen roll vad jag gör. Det kommer att bli så i alla fall. Jag kan inte förhindra det på något vis. Sen gör det ju inte saken bättre att man e gravid. Man har ju massa hormoner som spritter i kroppen. Man har ju en bygga bo instinkt från inte denna värld. Hoppas att du kan försöka tro på dig själv å att du faktiskt skulle klara att bli lämnad om det skulle bli så. Det är faktiskt det som har räddat mig. Behöver du prata mer el bara ha lite stöd så får du gärna höra av mig. Jag vet precis vad du går igenom. Det är FRUKTANSVÄRT! Styrkekramar till dig gumman =)
  • Vet hur du känner. Är lika med ett ex till min kille. Hon förföljer mig i drömmar och skit. Riktigt jobbigt. Vet dock inte vad man ska göra åt de :-( de är bara jobbigt!
  • det där är väl alltid lite känsligt..inte för att jag springer runt o tänker på det jämt..men visst pratat han ( min man ) om något x nån gång så hugger det till ... det där hör ju kärleken till..men du ska nog försöka att släppa det..han är ju med dig nu o inte me henne...alla har vi ju en historia, men man får försöka att inte påverkas allt för mycket.
  • är det inte extra jobbigt med sånt när man är gravid då? Jag tycker synd om dig.. :(
  • 5

    viochjag

    4 viochjag

    Same here. Fast mitt stor problem är att jag är nyfiken på det. Så jag frågar min karl massa saker (som han har sagt otaliga ggr att han tycker e skitjobbigt) om sina ex. Sen slutar det med att jag får panik, haha jag är knäpp! Men är ändå glad över att han har haft sina ex. Annars kanske inte jag hade träffat honom och han kanske inte hade vart så grym i sängen ;) .. Skämt o sido. Du är inte ensam!
  • 6

    CarolineK

    3 CarolineK

    Jag känner verkligen igen mig! Vad skönt att någon är som mig..

    Jag har det väl iofs lite annorlunda. Jag kan inte kräva att sambon kapar all kontakt med sitt ex, eftersom dom fick barn tillsammans och vi har henne varannan vecka. Jag måste istället bita ihop och träffa henne då och då.. Det blir inte bättre av att hon är riktigt otrevlig och gör många missar vad gäller lilltjejen.

    Vi bor i huset som dom flyttade in i strax innan tjejen skulle födas. Dom bodde dock bara där i 1,5 år och gjorde inte så mycket med det. Men det är en sak som varit rätt så jobbig. Där är det inte bara påslakan och ett par byxor! (vet dock vad du menar med byxorna, hans ex jobbade på Rockport, och när vi träffades bestod hela hans garderob av just det märket).

    Jag har också funderat på hur sjutton man ska kunna släppa det där! Jag litar också fullt ut på min sambo. Men nog fan känner jag nån slags avundsjuka (vet inte om det är vad jag känner) gentemot henne. Trots att jag inte för allt i världen skulle vilja bli som henne!

    Jag tror man får försöka tänka på att man själv också har ett förflutet, och göra något åt det som är jobbigt. Be din kille att slänga byxorna och påslakanet? Det kan väl inte vara så svårt? ;) Vi har börjat renovera precis hela huset, för att sätta VÅR prägel på det. Och våra killar valde faktiskt att vara tillsammans med oss, och har det antagligen mycket bättre med oss än med sina ex, eller hur? Annars skulle vi ju inte vänta barn :)

    -"Viochjag", jag är precis lika dum. Frågar en massa saker som jag egentligen inte vill veta, och sen går jag och tänker (och stör mig) på svaren konstant.. :)
  • Tusen tack før alla svar!! Kænde att ni verkligen egnagerade er i detta. Hærligt. Men trist att så många ska ha det så hær.. Men också "skønt" att veta att det inte bara ær jag som ær så upphængd på det dær med ex. Jag tror vi får førsøka bli mer starka på oss sjælva. Jag FØRSØKER tænka att våra mæn ær med oss nu, och inte med exet, av en orsak!!

    Till CarolineK: Du borde få pris. Kan tænka mig att du fått stå ut med en del skit från henne.. Hon verkar inge trevlig. Men du verkar stark! Jag skulle aldig klara det, en sån sak som att flytta in i deras gamla hus! Styrkekramar till dig :)

    Hoppas allt løser sig før er och blir bættre! Det ær ni værda ;)