Jag har alltid velat bli gravid sen jag gjorde abort i 19 års åldern. Jag grät varje gång jag fick min mens. Nu är jag 23 år och har egentligen hittat en pojkvän som i stort sätt gör allt för mig. Vi har varit tillsammans i 6 månader och jag är nu i 4:e månaden.
Jag har råkat skada min pojkvän pågrund av hur olycklig jag känner mig ibland. Jag irriterar mig på smågrejer hos honom som jag vet innerst inne är bara en fis i luften. Vi bråkar hela tiden och jag gör saker jag aldrig skulle vilja göra mot honom. Men hänt har hänt. Nu vill jag bara gömma mig i sovrummet och dö. Har i stort sett mörka tankar om mig själv och om barnet.
Jag tvekar hela tiden om barnet. Varje bråk säger pojkvännen att han ska ringa sjukhuset och göra abort. Just då håller jag med han men efter en stund tvekar jag. Men vill inte att mitt barn ska växa upp med en galen morsa lixom.
Nu vill jag bara gå lägga mig och dö och aldrig vakna upp mer. Har t.o.m tänkt föda barnet, lämna över barnet till pappan och sedan ta mitt liv.
Jag tycker inte det här är normalt. SNÄLLA HJÄLP MIG!