Destany

2 Destany

2166 visningar

Blir nästan kvävd och helt ensam i allt

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra längre. Jag har ett barn på 7mån som sover väldigt lite och somnar kl 02 på natten och den på vardagar måste jag vakna kl 05 och försöka sparka upp min sambo ur sängen så han inte blir försenad till jobbet. När han är hemma så hjälper han nästan aldrig till med vårt gemensamma barn. Han kan ta honom typ max 10min på 1dygn om jag har tur men då ligger han bara i soffan och väntar på att jag tar honom igen. Jag känner mig aldrig uppskattad av honom utan det är han tänker på är sig själv. Det ända jag gör på dagarna är att bära runt på vår 7månaders för han vägrar sova något på dagarna vilket blir att han är arg och trött hela dagarna och jag kan inte ens gå på toa utan att han blir tokig och bara gråter.. har försökt med olika strategier t ex lägga honom i el-vaggan eller ta med honom i babysittern och prata med han samtidigt men inget fungerar. Känner mig kvävd att jag aldrig kan göra något annat än att sitta eller stå med honom i famnen och är trött och arg. Har jag väldigt tur så sover han i 5min men så vaknar han igen.. hade jag bara fått nån avlastning ibland så hade jag aldrig känt såhär. Jag älskar mitt barn mer än vad nåt ord eller språk kan beskriva och för allt jag kan för att han ska få ha det bra då han är värd det. Han är min ögonsten! Men i längden blir det jobbigt att alldrig få nån avlastning.. han är 7månader nu och 1gång har jag fått vara utan honom i 4h men nu börjar det vara ett tag sedan.. när jag kom hem till han och sambon så kände jag vilken saknad jag hade för honom och det är ju alltid nyttigt att sakna någon. Önskar verkligen att jag bara hade någon som kunde avlasta mig nån gång men sambon är för oengagerad och kör sitt eget race och jag har ingen familj t ex mamma eller pappa osv som kan vara barnvakt bågra timmar nån dag, inte ens vänner villet gör det så mkt svårare för mig att kunna få göra något. Sambon är för upptagen med sina bilar jämt eller åker till en kompis i flera timmar ca 3kvällar i veckan och pratar om bilar. När han kommer hem ska han äta och sova eller så har han ont i huvudet osv så han kan inte ta vår son så jag kan ha slappa armar ett tag sedan och pusta ut lite och göra något annat i lugn och ro. Har jag t ex inte hunnit tvätta han byxor eller liknande så blir han arg på mig. När jag har servat honom med saft eller något han vill att jag ska hämta så säger han "tack älskling du är underbar" men det räcker inte längre att höra aånt för jag tar inte ens åt mig längre utan snarare blir irriterad. Jag har försökt prata om detta med honom 100000gr men det går aldrig hem.. jag älskar honom dock är vi på andra nyvåer många gånger.. Måste skriva av mig detta och hoppas på att någonkänner igen sig i min situation och tagit sig ur det som kan komma med nåt vettigt förslag på hur jag kan göra för att underlätta situationen.
9 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    chrissy16

    5 chrissy16

    Låter ju inte klokt att han ska bli arg för att du inte har tvättat hans byxor, då kan du ju be honom tvätta dem själv om det är på den nivån. Nu evt jag ju inte så mycket om ert förhållande men är det som du skriver så låter inte det riktigt vettigt. Man kan älska en person men det är inte alltid man ska vara tillsammans med den personen - kan jag tycka ialf. Prata med honom igen och säg att du menar allvar och fungerar inte det så måste du göra ett val där du väljer om du vill fortsaätta vara tillsammans med honom eller inte. För din skull hoppas jag att det löser sig. /Christine

  • 2

    lurifaxen

    2 lurifaxen

    Det kan inte vara lätt att gå upp klockan 5 varge morgon så han orkar nog inte någonting så varför inte stoppa killen isäng två timmar efter han kommer hem så kanske han har mer energi till er andra också.

  • 3

    pygmepuff

    5 pygmepuff

    nästa gång han kommer hem från jobbet, ge honom barnet och gå ut och ta en promenad, eller sätt dig på ett fik och ta en kaffe. "Här, jag ska gå ut en sväng" Punkt. Ammar du så pumpa ut så att det finns mjölk eller köp lite ersättning tillfälligt

  • 4

    tove88

    5 tove88

    Lurifaxen, vad säger du? Det kan inte vara lätt för honom att gå upp 05 varje morgon?? Men hon då som sover tre timmar per natt och sen också kämpar igenom en hel dag för att fortsätta när karln kommer hem och sätter sig på soffan. Förstår inte ditt resonemang alls!
  • 5

    zara80

    2 zara80

    Har du förklarat för honom hur DU känner och hur trött DU är? Karlar är ju inte alltid jättebra på att förstå om vi kvinnor inte är väldigt tydliga.... Vart bor du? Bor vi i närheten hjälper jag dig gärna så att du kan få lite egen tid!
  • 6

    Nissan

    5 Nissan

    Inte kan du ha det så! Ställ krav, är man en familj hjälps man åt! Ni har samma rätt att träffa vänner och ha fritidsintressen. Blir det inte bättre tycker jag du ska lämna honom. Och han får väl ställa klockan en bit från sängen så han måste upp. Tala om dagen innan att du inte tänker gå upp och cäcka honom för du behöver sova. Samma sak med fritid, säg till dagen innan att han får ansvara för ert barn medan du är iväg. Hoppas du kan stå upp för dig själv och att han fattar att du menar allvar denna gång.
  • 7

    lingon

    4 lingon

    Jag hade ställt ett ultimatum, börja bete dig som en sambo och en pappa eller dra. Du kommer gå under om inte han börjar hjälpa dig när u sover så pass lite. Tycker synd om dig! Karln behöver en rejäl pungspark och uppvaknande. Min son var också sådär i 7 månadersåldern. Han skrek så fort jag satte ner honom. Det gick ju över men fan va tufft det var. För mig hjälpte det med strikta rutiner. Vi gick upp kl 7, sen la jag honom i sängen kl 10 , gav välling, gick ut o stängde dörren. Sen fick han skrika tills han somnade, i början gjorde det ont i mitt hjärta men ungen var ju övertrött och behövde sin sömn och till slut fick vi rutin på det. Sen lunch när han vaknade typ 1,5-2 timmar senare (väckte honom aldrig). Sen kanske vi gick ut eller lekte hemma eller åkte och hälsade på någon. Sen brukade han ta en timmas sovstund innan middagen kanske runt fyra. Sen la jag honom för natten vid 7 med välling. Sen tycker jag inte du ska väcka din sambo 5 på morgonen, eller ja jag ska ju inte säga åt dig men jag hade då inte gjort det. Det är ju hans ansvar att komma i tid till jobbet och han kanske behöver komma försent och få varningar från chefen för att vakna upp i verkligheten?
  • Tack alla för svaren. Ja alltså jag har ställt ultimatum på honom men han tar det som tomma hot. Som tur är så erbjuder han att ta sonen så jag kan t ex gå duscha eller något men är fortfarande en hel del han måste förstå.. jag är mitt emellan valen att stanna eller gå. Men går jag så blir jag ju helt ensam och jag tar mig ingenstans för vi bor på landet och jag har inget körkort utan det är han som sitter på det. Så skulle jag lämna honom så kommer den praktiska vardagen inte funka utan kommer måate hitta ett nytt boende dock är bostadsbrist oxå tyvärr som gör allt ännu svårare. Situationen är jobbig just nu men jag hoppas att han blir mer engagerad när sonen blir större så han kan hitta på aktiviteter med honom för just nu verkar han tycka att det är svårt att göra sånt. Hoppas verkligen allt det här blir bättre snart för både mig och först och främst sonen för han behöver sin pappa lika mycket som sin mamma
  • 9

    LinnSii

    4 LinnSii

    Jag vet att det var längesedan du skrev detta, men jag känner igen mig till 100% i allt du skriver. För oss höll det på tills för en månad sen då han flyttade ut. Vi var fortfarande tillsammans, då jag tänkte att han kanske skulle sakna oss och få annat perspektiv på saken. Men nej, han fortsatte sätta sina nya kompisar och fester före oss. Han gjorde slut med mig för ca 2 veckor sedan och har fått reda på att han började dejta en ny tjej 2 dagar senare, kan ha börjat tidigare. Just nu är allt ännu tyngre för mig då jag har lillan på heltid och samtidigt är helt knäckt! Äter inte, sover inte och orkar inte. Jag gör det för min dotter men det är tungt! Jag ska träffa honom imorgon och prata om vårdnad. Jag vill ha ensam vårdnad och att han ska ha umgängesrätt. Eftersom han bara ska ha henne varannanhelg några timmar på dagen så är det lättare rent rättsligt om jag har det. Med det här vill jag bara berätta att det finns fler i samma situationer och att jag gärna finns som stöd om du behöver! Hur ser det ut för dig nu? Kramar!