mammaimars2011

0 mammaimars2011

8509 visningar

Ångest... vecka 29

Hej, Jag har en sådan märklig ångest. Den kommer o går.

Ibland gäller det bebisen att den är sjuk osv, förlossningen, ekonomi.

Detta är inte likt mig. :(

 

Ja sedan vaknar jag minst en gång per timme o måste kissa....och det är ju väldigt irriterande att inte få sova en hel natt...

(tror inte jag sovit en hel natt sedan den dag jag blev gravid...)

 

Pappan till barnet är inte direkt lycklig över att jag valde att behålla detta mirakel.

Försöker att få honom att förstå att det är FANTASTISKT!!! Ett riktigt MIRAKEL... Hade ju sprial och avbrutna samlag... och blev ändå gravid! :)

pappan har två barn sedan tidigare som bor hemma med oss ett på 17 o en på 13 vi båda är 40.

 

Jag är LYCKLIG!!! Men kan det vara hans ångest jag känner?!

1569 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    San87

    0 San87

    Du känner nog av honom ångest, kanske lite orolig över situtationen.. =)

    Han kanske är bara orolig över hela situationen, nybebis kommer mm.

    Men det kommer han ju släppa så småningom tycker man ju :)

     

    Kisspauserna under nattensgång fick jag höra är att du ska vänja dig att vakna på natten, eftersom bebisen kommer göra det. Springer själv flera gånger och det är nästan ingenting som kommer ut. *SURT* =) haha!'

     

    LYCKA TILL !!! :P :P

  • 2

    Sandrew

    4 Sandrew

    Jag har med ångest till och från och känner som du, dock inte med pappan, men ångesten kommer och går. Man grubblar och tänker.

    Har du barn sen innan? Ett tips är att börja blogga, skriva av sej!

    lycka till!

  • Jag hade faktiskt lite ångest från och till under de första 20 veckorna. -Verkligen inte likt mig då jag aldrig känt sådana känslor förut! De grundade sig också i allt omkring graviditeten. Men jag försökte att bara njuta och tänka bort det.

    Samtidigt kan det vara så att du är väldigt känslig för människor i din närhets energi och känslor och känner av hans oro och ångest på samma gång som du själv är lite orolig, då blir ju allt mycket värre.

    Hoppas det blir bättre! Pyssla om dig själv och känn hur starka banden är mellan dig o bebis  :) Kram