Börja med att amma och pumpa och se hur det funkar. Funkar det inte så kan du ju byta amningen mot ersättning, eller bara amma t.ex. nattetid. Visst är amning bättre för barnet, men inte sååå överlägset mycket bättre att man gör barnet en otjänst genom att välja ersättning istället. Själv tycker jag att amningen är sjukt praktisk :)

Jag pratade med min mamma om de senast igår. Jag tycker inte att man direkt sparar någon tid med att ge ersättning. Då måste man gå och värma och fixa medans när man ammar behöver man mer eller mindre bara slänga fram ena bröstet så är de lagomt varmt och färdigt direkt! :)

Men kolla först hur nkt tid amningen tar, jag va rätt orolig innan bebis kom men det går jättebra! Funkar topp att amma i ex bärsjal å ändå va med i lek ibland, å storasyster sitter gärna med i soffan å läser böcker eller spelar memory osv. Flaskmatning ska ju göras så lik amning som möjligt ändå så då behöver du ju ändå ha bebis i famnen å mkt hudkontakt, så att det skulle va enklare m flaskan som ska värmas å flaskor som ska steriliseras osv förstår jag inte?

absolut amnig om du kan, för som sagt, det är bäst ör barnet. Det är det naturliga. Dina större barn kommer också att förstå. Man kan ha med sig barnen när man ammar. De kan "amma" sina dockor eller kanke titta på film/läsa med dig medan du ammar. Det löser sig. Mn dtter kommer vara 1 år och 8 mån när lillasyster kommer, och om jag kan ska jag bara amma. Lycka till! :)

amma, jag fick all hjälp i värden för att kunna börja amma men min mjölk ville ej så min dotter har bara fått ersättning, visst de e skönt men inte lika näsa som en ammning blir.

Heej!
Jag tkr du ska göra precis som DU vill, inte vad din man/sambo vill eller vad andra tkr :)

Jag har två barn, födda mars 2010 & april 2012, jag ammade båda två ca 8 veckor, sen slutade jag.

Med dottern fick jag blodiga sår på båda bröstvårtorna som inte läkte, eftersom hon ville äta dygnet runt, amningsnapp fungerade ett tag sen blödde jag trots dom.
Jag grät varje gång jag ammade, hatade det mer än pesten & för att inte tala om smärtan, FY FAN!
Så jag slutade självmant, men höll ut länge pga vad ANDRA tyckte jag skulle göra, mitt största misstag ever kan jag lova, för när sonen låg i magen, hade jag seriös ångest inför amningen, kände mig dålig då alla påpekade att det är det bästa för barnet osv, fast jag visste innerst inne att jag verkligen inte ville amma!

Så kom sonen, instinkt la jag honom till bröstet direkt & han åt, sen ammade jag honom i 3 veckor, det fungerade kanon bra!
Inga sår eller nått obehagligt överhuvudtaget, jag gillade det till & med :)
Tills vi kom till 4:e veckan av hans liv & allt vände, han skrek hysteriskt efter varje måltid, lugnade ner sig precis lagomt tills han skulle äta igen & han åt 2 gånger i timmen på nätterna & grät resten av tiden, ett rent helvete!
Till slut åt jag bara "snäll mat" som fil, kräm & andra lätta saker, vågade knappt äta nått för jag var rädd att jag var enledningen till att han var så ledsen.
Fick till slut åka till barnkliniken & göra ett pricktest för han blev full av utslag, han var mjölkallergiker visade det sig....

Jag valde då att sluta amma helt, hade börjat ge honom ersättning några gånger per dag & på nätterna för vi trodde att han fick för lite mat så min mjölk hade sinat avsevärt under den tiden så jag skippade det helt efter pricktestet.
Jag vet, det är inte samma sak för dig nu, men med mitt "lilla" inlägg ville jag bara säga att man ska alltid lyssna på sig själv, det blir bäst så!!
Jag kunde ju absolut inte veta att min son skulle vara mjölkallergiker men det var jobbigt psykiskt att se sitt barn så ledset varje gång han ätit, så det blev helt enkelt ångest inför varje gång man skulle amma, mammahjärtat värkte rätt rejält <3

Så skaffar vi ett tredje barn någongång, kommer jag inte amma överhuvudtaget från början, gladare mamma & barn, gladare barn & mamma :)

LYCKA TILL!


 

Oj jag svarade bara För rubriken. Enkelt för grabbarna att tycka, men ej dom som fixar det, hade jag varit dig så hade jag inte haft skuldkänslor om jag gav ersättning, jag har ett levande bevis på att dom mår hur bra som helt på att bara äta ersättning. Visst jag ville så gärna amma men de gick ej, o nu när ja läste ditt inlägg ordentligt så fråga Ja min grabb om detta oxå när vi vill ha igen, så sa han att ersättning utan problem för han ser att jag mått bra av de. Lycka till :):)

Själva "grejen" med ersättning är väl att man som mamma får lite bättre koll på hur mycket bebis får i sig och att bebis blir mätt.

Därigenom "spars" också lite tid om bebis blir mätt och nöjd direkt...

För det är väl lite så du sassa5 tänker? :-)

Det går ju inte mkt snabbare för att barnet äter ur flaska. Samtidigt som du ammar kan du ju läsa en saga för de äldre eller något sånt. Kan du amma och har mjölk så skulle jag satsat på det.
Amningen är ju både praktisk, gratis och tar inte längre tid än flaskmatning

Pygmepuff - Nu vet jag inte om din kommentar var ett svar på mitt inlägg eller inte.

Men det jag menar med att man "spar" tid är ju att man faktiskt kan få sitta bra mycket längre och oftare med bröstet om man har dåligt med mjölk/bebis inte får tillräckligt tex. Då går det ju faktiskt fortare och smidigare med flaska plus att man då vet att bebis blir mätt direkt. :)

Men jag håller med, amning är ju självklart det bästa så länge allt funkar. :)

JA min dotter e flaskbarn o hon äter sig proppmätt på nolltid haha, uppe två timmar sen deckare i en halvtimme eller så, de e rätt skönt, sen har jag ju tur att hon tycker om att vara ensam eller tittar på mig i sittern när jag gör annat, minns jag va så ledsen när dom berätta för mig efter många försök att ja ej skulle kunna amma, men efter ett tag insåg jag tryggheten med flaska då jag hade koll på hennes intag :) trygg mamma trygg bebis glad mamma glad bebis :P