familjen annorlunda...

Jag tittade på familjen annorlunda idag och insåg att jag är ganska konstig som är nervös över om jag kommer att klara av att ta hand om en bebis när det finns så stora familjer som ändå klarar sig ganska bra:p Har själv 4 syskon och det är alldeles lagom tycker jag:) Men när man börjar ha så många barn att man inte hinner med alla så förfaller familjen ganska snabbt. Tror att man ska hålla sig till så många barn som man klarar av.

Jag älskar den serien :) Speciellt familjen i norrland, den som har 10 barn, dom är så otroligt kärleksfulla, bryr sig om alla och hinner med allt. Underbara :)

ja alltså om man känner att man knappt hinner med dem man har så är det ju rätt egoistiskt att skaffa fler. om man däremot klarar det fint med 10 barn och har tid och kärlek för alla så är det ju såklart ok. jag blev lite ledsen under förra säsongen av familjen annorlunda när de visade familjen i södertälje. den mamman hade 2 tonåringar och 3 tvillingpar under 5 år. så tonåringarna fick ju hjälpa till lite väl mkt att vara "extraföräldrar". så länge man klarar att själv ta hand om barnen får man ha hur många som helst. men när man börjar lägga över ansvaret på sina äldsta barn borde man tänka efter lite.

ja, jag vet inte vad den engelska eller amerikanska motsvarigheten heter, men där sitter en mamma och öppet erkänner att hon inte har pratat med två av sina barn ( båda under fyra år).... tycker att det någonstans blir lite väl mycket "ska haande" ! Om ni förstår hur jag menar. Naturligtvis finns de familjer som det fungerar för, men när det bara blir jobbigt och man måste ta med halva vuxna släkten för att kunna gå utomhus eller till parken blir jag så... ja jag vet inte vad. tycker det är oansvarigt när man skaffar en hel drös med ungar när man bara ska klaga på att dom inte lyssnar sen! årets upplaga av familjen annorlunda syns ju inga större brister mer än trötta föräldrar.. men ja... vore spännande att höra vad en förälder till 10 ungar tycker :)

en kompis till min mamma har 8 barn. nu är de ju vuxna men när de var små såg hon till att umgås med alla lika mycket. dessutom hade de speciella dagar när hon tog med en av dem på bio eller skansen så att barnen fick hela mammas uppmärksamhet då och då. tror att det funkar rätt bra. men som du säger tycker jag oxå att det känns lite väl... tråkigt.. när en del bara skaffar barn efter barn utan att tänka efter.

det tror jag också är ett bra upplägg, om man får det att fungera fullt ut :) men att skaffa barn bara för att det är så underbart att vara gravid.... nej, nån trygg punkt ska väl de små ha? som inte består av stora syster =( Jag är själv ensambarn så har svårt att sätta mig in i situationen men ändå....

Jag kommer från en "stor" familj. Har 6 st hel bröder... Mellan den älsta och yngsta skiljer det 18 år. Jag upplevde inte att mina äldre syskon fick ta hand oss ynger. Kan iofs beror på att jag är näst yngst å mina äldre bröder had fullt upp med sina idrotter.... Hur som helst så har jag inget minne av att mina föräldrar inte hade tid för oss utan såg till att varje syskon fick egen tid med mamma å pappa varje dag.

det är ju suveränt att man klarar det, det tycker jag verkligen! det jag inte tycker är rätt är de som skaffar för skaffandets skull utan att vara någon "riktig" föräldrer åt sina barn. men samtidigt måste det vara en trygghet med en massa syskon också :)