Blev nervös

Jag börjar känna mig nervös inför allt som komma skall.

ååh skönt att man inte är helt ensam! Så konstig blandning av känslor! Man längtar jätte mycket men samtidigt är man nervös och rädd... och pga det känner jag mig konstig, för så "bör" man väl ändå inte känna? eller?

nu börjar jag bli skit nervös men de e lite sent att ångra sig :P (v38+1) sammtidigt vill jag bara ha ut han för jag orkar inte va gravid längre :D

Ja shit , undrat nu under sista veckan vad jag gett mig in på :S Helt sjukt aldrig haft de här tankarna förut men är ltie smått rädd om vi säger så, hur ska allt bli, hela livet kommer bli omtumlat :S vad e det för liten sak i magen? Hur ska förlossningen gå.. Shit!!!

Nä ångrar inte, absolut inte, men eftersom det är så nytt allt. Att ha ansvar för någon helt annan förutom sig själv är ju främmande... Tack och lov så oroar jag mig inte ett dugg inför förlossningen, vissa tycker jag är konstig som inte är rädd för smärtan eller så...? jag oroar mig mer för efteråt haha

Jag har inte heller varit oroad över förlossningen fören nu fr 3 dagar sen började rädslan smyga sig på samtidigt som dessa tankar älskar bebis i magen men har på sista tiden tänkt mkt på att jag vill få igång förlossningen så bebis kommer ut till oss, detta har blivit lite nervöst, tänk om den faktist bestämmer sig fr att titta ut nu :P

Överväldigande känsla. Undrar hur lill*n kommer att se ut? Hur kommer den att vara som (liten) person? Den är väldigt livlig i min mage, alltid varit det, undrar om den kommer att vara så när den kommer ut också? Jag oroar mig mest över en sak... förlossningsdepression =( eftersom jag lider av det; men tack o lov inte känt av det såååå värst mycket nu!! Jag tänker bara: tänk om jag blir deprimerad?? vad gör man då, kommer jag att klara av det? usch hemska tanke =(

Jag kände likadant innan min lille kille kom :) Stor omställning men jag Älskar de :)

ÅÅhh så härligt att höra! Inte för att jag tvivlar på att jag inte kommer att älska mammarollen eller ansvaret... Men jag antar att det är något vissa av oss tjejer/kvinnor går igenom just pga graviditeten...?