Barnvakt?

Du ska absolut inte känna dåligt samvete, du vet vem du lämnar ditt barn till. Skillnad vore om du lämnar din lilla bebis till en okänd barnvakt! Det är jätte bra att ha folk man verkligen litar på runt omkringsig som man vågar lämna det viktigaste i ens liv. Jag minnns inte hur liten min son var när jag lämnade honom ensam med min mamma för första ggn, men han var inte en månad, tror vi var o handlade eller ngt. Jag var ute och festade när han var 3 månader och då var både mormor och farmor barnvakt, och det gick så braaa... Du ÄR INTE en dålig mamma... Kram kram :)

Bara för att man lämnar barnet, hos sina mor- eller farföräldrar eller syskon/ kompisar med egna barn, så är man ingen dålig mamma. Ibland kan det tom vara det som gör dig till en bra mamma. Man behöver egentid, att få ta en dusch ifred, vila 1 timma eller bara vara 2 med sambon. Min dotter började vara hos sin farmor när hon var ca 3-4 veckor. Dom tog en liten promenad med hunden och dottern sov i vagnen. Jag kunde dammsuga (hon hata ljudet), diska, eller ta ett bad och tvätta håret (ca 80 cm långt och tjockt). Hon sov ensam hos mina föräldrar när hon var 4,5 månad. Barnet behöver en utvilad och harmonisk mamma för att må bra och om det " kräver" barnvakt 2-3 timmar i veckan så är det "bäst för barnet". Bara du som mamma vet vad just du och ditt barn behöver =) Lycka till med allt!!

jag tycker inte varken att du är hönsig eller att det är fel att lämna bort sitt barn en liten stund. klart man inte vill det den första tiden men jag kommer bli tvungen :P har bf den 5e jan och examination, den sista nånsin alltså superviktig, den 12e jan. kan ju inte gärna ta med en veckogammal bebis till skolan och stannar jag hemma och tar examinationen vid uppsamlingstillfället så sätter jag min skrivkompis i skiten :P skulle nån påstå att jag är en dålig förälder som lämnar mitt barn till nån närstående nåra timmar så är den personen inte frisk :P

Tack för svaren! Jag har lämnat honom med mina föräldrar några gånger men då bara för att springa och handla (sambon äger en icabutik i samma hus som vi bor i), så jag började öva rätt tidigt. Sambon tog med honom till sina föräldrar 3 timmar en kväll. Jag sov dom första två sen beordrade jag dom att komma hem. Men det är onekligen skönt att göra saker ostört, även om det bara är att diska eller dammsuga, hänga tvätt mm. Ska nog försöka lämna bort honom några timmar i veckan. Kanske gå på bio nästa helg! Känns som att igår räckte för den här veckan ;b.

Verkligen ingen dålig mamma om man ibland har barnvakt. Jag har en son på 14 månader o en dotter på 4 månader o ingen av dom har haft barnvakt borta utan sonen har haft sin farfar hos sig som barnvakt när min dotter föddes o sin mormor hos sig en gång när min dotter skulle slippa sin kuvös. Det är allt. Så nej hönsig är du inte heller för här har du en hönsmamma :-) (sonen har inte ens börjat på dagis än).

Klart du inte är en dålig mamma! Sixten lider väl inte av det. :) Bara han får mat och ren blöja är han säkert nöjd i några timmar med farföräldrarna. :D Att du får dåligt samvete är ju bara bevis på att du inte vill lämna bort honom. Då är det väl omöjligt att ses som en dålig mamma? :) Ta det lungt. hihi Kram

Min dotter var ca 1,5 månad när hon blev passad av min mamma för första gången ÖVER NATTEN. Trodde att det skulle vara riktigt jobbigt, men det var faktiskt bara skönt. Tycket absolut inte att du ska ha dåligt samvete över det. Men man får ju lätt det av minsta lilla som mamma :)

Min son var 1 månad när min syster hade honom några timmar,sen var han nog 3-4 månader när han sov borta första gången. Vi sa att det är bättre att börja tidigt så både vi och sonen lär oss att det är ok, + man behöver lite ensam tid ibland och ska inte vara rädd att fråga någon om hjälp!

Tror det är jobbigt hur sent man än lämnar bort sina barn. Vi hade barnvakt för första gången när Amy ca ca en månad gammal. Och jag saknade henne direkt. Första gången hon sov borta så var hon 4 och 1/2 månad. För jag hade födelsedagsfest, fast det slutade med att jag och sambon sov hos hans förädrar trotts allt ( hon var då på övervåningen och vi källaren) så jag vet inte om det räknas :P Men jag kan inte låta bli och ca sms och fråga hur det går hehe.

Jag vet inte hur gammal min son var första gången. Tror han var ca 2 månader. Och då skulle jag åka in snabbt och handla något och mamma erbjöd sig att ha honom den trekvarten det tog. (Vi bor grannar). Nu är han sex och en halv månad och mamma har honom två gånger i veckan ca 2 timmar per gång. Då jag och min sambo är iväg och tränar. Det fungerar superbra. Fast första gångerna hade jag en tendens till att ringa och kolla hur det var med honom typ var tionde minut.. :)

Jag har också haft problem med att lämna över min son till barnvakter ....de första månaderna ringde jag min mamma stup i kvarten för att kolla hur han mådde! Att känna dåligt samvete över att du lämnar över honom till farmor och farfar är inte någonting du behöver. Barn mår bra med sin farmor/farfar/mormor/morfar! Tänk på att de också har varit föräldrar till dig en gång i tiden, de har erfarenhet! Och likt andra har sagt så är du ingen dålig mamma! alla mamor behöver ta det lite lugnt ibland!