Ja igår var den värsta dagen sålänge jag kan minnas tror jag. Usch! Jag var redan på ett lågt humör på dagen, och kände att minsta lilla skulle få mig att bryta ihop. Självklart, så kommer det där lilla... Vi skulle åka från mamma och fixa mat hemma, det vi inte märkt var att ....
Ja SNÄLLA ORKEN, jag BER dig!! Kom tillbaka till mig nu. Vill kunna vara den där glada och pigga mamman igen. Och inte avsluta varje kväll med en gråtstund för mig själv för att jag känner mig så oerhört värdelös. Så, har du någon som helt sympati så vet du vart jag bor. .
Herregud vad tiden går! Tror det är min lilla Melker som gör att dagarna går så fort ;-) Klättrar och slänger ur allt ur alla skåp hela tiden... Busen! "ungefärlig nu är det dags för RUL : 2012-04-27" Aaaa eller hur... Har tid den 18e Maj men visst! Känns ju inte alls ....
Blir så trött på att ha ont hela tiden och knappt orka göra något. JAG VILL JU! Jävla skit. Speciellt nu när Melker har öroninflammation stackaren. Jag vill kunna vara den bästa mamman och vara med honom och leka hela tiden. Varför vill inte min kropp det?! Jag orkar inte ha ont. Och jag ....
Härliga graviditet! För det mesta alltså. Känner inte igen mig i graviditeten alls.. att det kan va så olika från gång till gång! Kommer ihåg med Melker, mådde superbra hela tiden, och hade energi så det hette duga! Var uppe varje morgon vid 5 och började städa... fast det började ju inte bli ....
Sitter här med min son och har en underbar morgon! Började dagen med Smurfarna och bus! :-) Jag jobbar på Ung Omsorg med många andra härliga deltagare och teamledare, på söndag fick jag uppdraget att vara Teamledare då våran vanliga är i USA, så skrev ner de som ska arbeta den här ....
Usch jag trodde illamåendet gått över då jag inte haft nåt på en vecka ungefär. Och nu mår jag illa som aldrig förr.. Är själv hemma med pojken på 10½ månad... Det enda jag vill nu är att bara lägga mig och sova! Sova bort illamåendet! Karl´n är o jobbar och kommer inte ....
Kan fortfarande inte fatta att jag är gravid.. Det känns så overkligt! Men så himla underbart! Att få vara med om det här fantastiska en gång till! Och nu när illamåendet har försvunnit så känns det ju ännu mindre, tur magen växer i alla fall så man håller sig påmind på det ....
Okej, jag hade inte räknat med den bästa reaktionen när killen berättade för sin mamma att vi väntar barn. Chockad, det hade väl varit det jag räknat med. Men hon sitter och GRÅTER hela tiden för att hon tycker så synd om SIG SJÄLV! Huur kan vi göra såhär mot henne?! ....