underbara hemska graviditet.

Jag älskar att vara gravid just för att jag anser att det är det finaste man kan vara och jag har längtat så otroligt efter barn.
Men just nu är det bara eländigt. Jag har fortfarande inte orkat upp idag och klockan är snart 12.  Jag mår konstant illa. Hela dagarna. Försöker få i mig riktig mat, för Minis skull, men det blir mest frukt. I förrgår låg jag hela dagen, från och till. Mamma och pappa kom hem. Typiskt. Mattis insisterade på att vi skulle berätta med tanke på att jag är mina föräldrar så nära, och vi träffas nästan varje dag. Så det hade blivit konstigt att skylla på magsjuka, magkatarr etc i 5 veckor till.
Så så blev fallet. Nu vet det närmsta, och det är rätt skönt när jag mår så kasst. Mattis har börjat jobba igen,  och att ha förstående hjälp på hemmaplan i form av mamma och svärmor, det är toppen. Jag vet att det kan gå åt skogen fortfarande. Men mig gör det inget om familjen är involverade. Det skulle inte göra det hemskare.
Nu har jag bara den blivande gamlamormorn kvar, Hon har alltid sagt att det skulle passa henne bra att bli gamlamormor när hon blivit pensionär, så hon hinner med. (hon jobbade för fullt när vi var små, så hon hann aldrig riktigt vara mormor). Och nu är hon förtidspensionerad, 62 är hon.