15 okt2010
4
Av nathy · 3 · 537 visningar · gillad 1 gånger

Ultraljud.

Det var ett tagsen jag skrev här kände jag nu, men med tanke på att jag faktiskt gjort ett ultraljud så måste jag ju skriva om det! - så klart ;)

Jag skulle varit på UL måndagen den 27 September.. Och eftersom jag fortfarande går i skolan, så missade jag några lektioner för att gå på detta. När vi väl kommer till Barnmorskemottagningen så satt det ingen i receptionen, men vi tänke ''jaja, det kommer väl någon snart.'' .

Jag och min pojkvän var ju lite tidiga, och hemskt pirriga i magen om man säger så ;) Så vi väntade, väntade.. Väntade.. OCH VÄNTADE..
Det kom aldrig någon till receptionen heller, men ja, efter att vi väntat en kvart för länge så kom det fram en Barnmorska och då tog jag tillfället i akt att prata med henne.

Men då visar det sig att MIN barnmorska inte SPARAT tiden till mitt ultraljud.. SÅ jag fick prata med henne, så nu får nu ursäkta mina ord som kommer framöver.. Jag var så jävla ledsen och arg sammtidigt som jag visste att sånt händer alla. Min pojke var inte heller speciellt glad, han blev så ledsen när vi har väntat på detta så himla länge! Hon bad så hemskt mycket om ursäkt, och jag ville bara skjuta henne i huvudet.. Fy sablar vad besviken jag blev... Men så kan det ju vara, som sagt det händer alla.

 

Riktiga Ultraljudet.
Vi fick ju självklart en ny tid till ett ultraljud, klockan 8.. På min sovmorgonsdag.. Kände att livet ville spela spratt på mig, med andra ord, min vanliga otur. Kan ju säga att det var värt det nu i efterhand.

Jag och Brynjar (minpojkvän), satt spännt och väntade på att någon skulle komma och 'ropa' upp våra namn. Största rädslan var ju att bebisen inte skulle vara frisk, och ja.. Gud vet vad!
Tillslut kom det en tant ;) och sade att vi skulle följa med henne. Eftersom detta är mitt första ultraljud någonsin, så var ju allt nytt osv. Det var banne i mig lite läskigt trotts allt. När hon pekade på en skärm och sa att det var där vi skulle kolla satt Brynjar och kollade spänt på att bebisen snart skulle synas på den. Då barnmorskan inte ens hade börjat. haha!

Det var riktigt kul att se han så, vad ska man säga, engagerad/intresserad. Visst tusan har han varit engagerad i hela graviditeten, men det såg så hemskt gulligt ut:) ! I alla fall, tillslut fick vi se vårat barn.
 

Denna härliga känsla! Fy, vilken lycka! Kunde sammtidigt inte förstå hur det där kunde växa i min mage :o.. Han/hon rörde på sig så himla mycket också, det var galet.. Brynjar höll ständigt i min hand, men när vi såg h*n så klämdes det hårt i min hand, antar han var glad han också ^^

När bm sa att Barnet var friskt, fick jag en ny kläm i handen. Vilken ''lättnad'', att behöva föda ett ofriskt barn i 17års åldern skulle vara hemskt jobbigt.. Även om det kanske låter fel, så tror jag att de flesta mammor och blivande mammor förstår mig.

H*n rörde sig så mycket att vi knappt fick en lyckad bild, men efter en lång lång tid så fick vi fina bilder tillslut :) Kan ju säga att vi båda gick hem med ett stort leende på läpparna och en stor värme i bröstet. Min lilla bebis<3

Nu blev det ett hejdundrans lågt inlägg, men behövligt :) Eftersom jag aldrig skriver här.. Till er som vill läsa lite mer om vad som händer i mitt liv/graviditeten så finns jag även på bloggen där jag uppdaterar lite oftare ;) Även om det inte händer allt för ofta heller :)
http://FuuckfaceD.blogspot.com

 

Peace mothers ;) !

Kommentarer

Av chrissiya · 13 år sedan ·
0

åh jag vill med!! Men är bara i v 5+5 så får vänta ett tag till. Damn it! :P

Av chrissiya · 13 år sedan ·
0

åh jag vill med!! Men är bara i v 5+5 så får vänta ett tag till. Damn it! :P

Av nathy · 13 år sedan ·
4

Det är jätte jobbigt att vänta :o

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar