Hormoner tyligar homoner vad ska jag göra.

Nu tänkte jag skulle skirva lite för det var allt för länge sedan jag skriv.

Om två veckor så är jag i vecka 25. Då är det bara hela 15 veckor kvar tlls jag ska träffa min lilla älskade dotter/son.

Jag har mina aninga vad det blir. Men jag gissa fel föra gången. Men på denna gång känns det nästa säkt, eller?. Men man vet aldrig. Gjorde testet på sidan om det skulle blir pojke eller flicka och jag fick pojke.

Vad ska man tro på. Gjorde teste förra gången när jag väntade Lucas då fick jag att jag skulle får en flicka.

Hur kan detta vara möjligheterna. Men det jag vet är att magen är mycket högre denna gången och mycket rundare. Jämfört sedan föra gången.

Hormonerna är på spänd hela tiden. Arg som ett bi blir jag när jag blir arg och när något inte går som jag vill. Hade aldrig detta med Lucas var så snäll och mjuk lugn. Nu är det gnäll åter gnäll. Jag är någ nte ensam med detta.

Trötteheten är fortfrand stark hos mig skulle vilja sova hela dagarna. Men försöker ändå hålla upp huvudet. Men som tur finns kaffe när det är som värst specielst på jobbet.

Åter att jag kräker vill slippa detta. Alla andra slipper det efter ett tag. Men mitt känns det som kommer stanna kvar.

Puss och kram alla gravida kosor...hahahaha skoja bara.

Ses en annan dag.

<3 Jenny <3