14 okt2008
0
Av veronican · 0 · 507 visningar · gillad 4 gånger

Funderingar

Var hos barnmorskan idag. Allt såg så bra ut.

Hon frågade om vi fått ording hemma, fick mig att fundera lite. Vi har ju inte inrett något rum eller så, hon ska ju sova med oss de första månaderna hade vi tänkt oss. Kände mig lite som en dålig mamma då =(. Datorerna har ett eget rum men inte våran dotter

Vi diskuterade även ammning. Vi hade i hemläxa från förra besöket att läsa på om det. Jag har aldrig funderat så mycket på det. Det är ju mer en självklarhet att barnet ska ha mat. Sen har folk omkring mig frågat hur jag ställer mig till ammning. Konstig fråga svarar jag.

Det känns nu som om det är en väldigt "het" fråga där många har olika starka känslor. Jag blir nästan rädd när folk hoppar på mig om det. Jag känner att om det funkar så ammar jag nog i 4-5 månader. Vill faktiskt ha tillbaka min kropp sen.

Men tillbaka till diskussionen med BM, hon menade på att det är mer än mat. Det handlar om närhet, hud mot hud. Det kändes som en ännu konstigare fråga. Det är väl en självklart att när man skaffar barn så vill man ju ha dem nära. Gosa och känna deras små kroppar nära, Deras speciella doft. man skaffar väl inte barn för att sätta dem i en babysitter och ge dem en flaska att äta själva?

Det kanske inte är så konstigt att många av dagens ungdomar, i stockholm iallafall, är socialt missanpassade och empatifattiga monster.  För om BM´s känner att de måste ha ett möte där de berättar för mammor att de måsta krama på sina barn och ha dem nära så har ju det gått rätt ut sagt åt helvete med den här staden.  

Och faktiskt de senaste veckorna har jag funderat mycket på barnuppfostran. I mitt arbete möter jag många ungdomar i olika åldrar, främst mellan 8-18. "Bromma ungdomar"

  En slutsats jag och mina kollegor har dragit är att många barn till välbärgade föräldrar är värst. Varför? De borde ha så mycket stöd och resurser hemifrån. Hur kan det bli så här? Svaret måste nog vara att, ja det finns resurser i form av pengar men inte i form av tid eller kärlek. För föräldrarna är så upptagna på sitt håll med karriärer och socialt umgänge och barnen är bara en prydnad i familjen. Något man skaffade bara för att man "ska ha" barn.  Äh jag kanske är pessimistisk just nu på grund av graviditeten men skulle mitt barn uppföra sig så fruktansvärt illa som jag ser andra barn göra dagligen så skulle jag skämmas ögonen ur mig.

Idag var sista dagen på jobbet också, inte helt fel. Tack försäkringskassan för havandeskapspenning. Ska bli så sköööööönt att få sova ut ordentligt på morgonen och slippa stressen på natten om jag börjar tidigt att jag måååååste sova, Är ju uppe 3-5ggr per natt kissar och dricker vatten=)

kram

 

 

 

 

Kommentarer

Det finns ännu inga kommentarer till detta inlägg.

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar