Bööööl

Började gråta nyss. För att det närmar sig med stora steg.

Inte för att jag är rädd, jag tror att det är för att jag längtar så.

Häromdagen hade jag enorma förvärkar, då slog det mig att det här är på riktigt. Är jag redo?

Jag tror det, men mitt liv kommer aldrig mer bli det samma. Jag kommer för alltid vara en MAMMA. 

Längtar så enormt efter att få se vem som legat i min mage så länge.