YaTing
3 YaTing

Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Hej, jag är gravid för första gången och skulle gärna vilja få kontakt med lite andra blivande mammor för att bolla tankar, idéer osv.
Eftersom vi valt att vänta med att berätta för nära & kära så känner jag mig lite "ensam", självklart kan jag prata med min man men han går ju inte igenom det jag gör eller känner det jag känner.

Någon annan här som också väntar med att berätta för sina nära?

Blivande mamma till vårt första barn

6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Hej!
Bollar gärna lite tankar osv om du vill :) Dock inte första gången för mig, utan väntar mitt 3e... men de är min mans första biologiska.
​Vi känner och att vi  vill vänta med att berätta, jag vet inte varför egentligen... man kan ju inte gå runt o tänka att man väntar ett missfall.. men ja de är väl där räddslan ligger för oss, tänk så går de inte vägen o så har man berättat för alla.
​Vilken vecka är du i? När tänker ni att ni ska berätta? :)

Bebisnr 3 in progress :D  

YaTing
3 YaTing
6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Åh men va roligt! Har du pojkar, flickor eller både och? Vilken vecka är du i nu?
Jag går in i vecka 7 på lördag.
Att vi väntar med att berätta beror delvis på att vi vill komma förbi riskveckorna men också för att nästan alla i vår omgivning satt så himla stor "press" på oss. De frågar hela tiden om det är något på G, är det inte dags snart?, bulle i ugnen än? osv... Därför har vi valt att inte berätta för någon att vi börjat försöka och inte heller att vi nu fått ett +. Självklart har vi inte skaffat barn pga av någon annan utan vi har pratat om barn länge utan att berätta det och sen i november så kände vi oss redo och började försöka. Vart faktiskt ganska chockad över att det gick så fort.


Fick du/ni försöka länge innan det kom ett + ?
Vi har inte bestämt när vi ska berätta men vi väntar iaf till minst vecka 13.

Blivande mamma till vårt första barn

6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Jag har en pojke på 7 snart och en flicka på snart 5 :) Är i vecka 6 me går in i v 7 på tisdag. Så vi är ganska nära varandra då. Aaah då förstår jag, så jädrarns jobbigt att man bara inte kan få ta saker och ting i sin egen takt i livet. Menar tänk så hade ni inte ens velat ha barn, nej jag tycker de är oförskämt. Folk borde sköta sitt eget mer än andras hehe :) Oj, gud va roligt att de gick så fort när ni väl var redo.. Annars är de ju en evig väntan och längtan. Hoppas de håller hela vägen för er och att d går bra :D missfallsrisken minskar ju drastiskt efter v8 o än mer efter v12. Nej de gick faktiskt vägen på 2 försöket. Så de gick snabbt här med, tur de, har en man som är övernojjig att något skulle vara fel på honom... Hade tjatat hål i öronen på en haha :,) Vi är lite sugna på att berätta de för mannens familj nu i jul då dom bor 30mil bort o vi hälsar inte på så ofta som man kanske skulle vilja. Men sen vet vi ju åt andra sidan inte alls om lilla pyret där inne lever. Så vi är kluvna. Får se hur vi gör :) tänkte isf bara berätta för dom i med vi besöker o sen vänta med resterande familj o närmsta vänner till efter RUL.

Bebisnr 3 in progress :D  

6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Grattis till er med. Plussade i måndags och Är troligen oxå i v7. Vi väntar vår 3e (men är vår 4e graviditet.) den förra slutade i sent missfall för 3år sedan. Med komplikationer. Vi har valt att berätta för våra grabbar som är 13 o 8, närmaste vänner o kollegor med tanke på mitt arbete o allt som skedde förra gången. Svärföräldrarna kommer få veta på julafton i morgon då vi enligt tradition dricker glögg till Kalle & co när jag kommer från jobbet o jag kommer välja must ist. Stora grabben tycker det är pinsamt o lillkillen ser fördelar med att mamma kommer vara hemma.

Mamma till 2 pojkar, en tonåring o en åttaåring och nu så längtar vi efter lillebror/lillasyster.
YaTing
3 YaTing
6 år sedan ´

svar: vainsofjenna

Hej! Hur gjorde ni nu då, berättade ni för hans familj? Jag ville någonstans också berätta för min familj under julen men vi bestämde oss för att vänta ändå. Min man var inte ett dugg orolig att vi skulle få försöka ett tag utan där var det mer jag som var nojig. Jag har ätit ganska mkt starka mediciner tidigare (inget jag behöver nu tack & lov) och kände ganska stor oro över att det skulle försvåra saker för oss. Men nu har vi ju fått ett + så jag hoppas att allt går bra hela vägen och att vi får en frisk liten pojke eller flicka.

En fråga bara, du som varit gravid tidigare också, jag vet att det är väldigt individuellt och kan variera från graviditet till graviditet men hur har du mått under de första veckorna? Jag kräks inte men jag mår konstant illa och blir jag mot förmodan sugen på något så tål jag det knappt efter att jag ätit det en gång, det enda jag kan få i mig utan att må illa är bröd. Hur har det varit för dig?

 


Blivande mamma till vårt första barn

YaTing
3 YaTing
6 år sedan ´

svar: annananna

Va roligt att du också har fått ett +. Hoppas ni på en liten flicka denna gång eller spelar det ingen roll? Jag hoppas någonstans på en flicka men samtidigt så har jag alltid tänkt att jag vill att första barnet blir en pojke och nästa en flicka, så hon har en storebror, kanske för att jag själv önskar att jag hade haft en storebror. Hur har du upplevt de första veckorna när du varit gravid? Detta är som sagt min första graviditet så har inget att jämföra med men som jag sa till vainsofjenna så mår jag typ illa av allt förutom bröd. Jag fick enorma crawings efter nudelsoppa igår så min man fixade det åt mig men så fort jag blev mätt så kom illamåendet tillbaka och nu kan jag knappt tänka på en skål nudlar utan att det vänder sig i magen. Sjukt jobbigt!

Blivande mamma till vårt första barn

6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Ja, de bkev så faktiskt. Mannen köpte ett par stickade vantar åt bebis med snöre emllan och lika dana åt sin mor fast utan snöre såklart, sen stoppade han bebisvantarna, en i var vante av morens o så hängde bara snöret ut haha. Så vi slog in dom som ett paket åt henne som hon fick öppna. De vart bara mannens föräldrar, syster och vi som firade i år. så en liten skara.
Hon öppnade itt paket o tyckte de var toppen bra med ett par väntar med snöre.... hon brukade alltid tappa en så nu var hon glad över att hon hade ett par som hängde ihop haha... Vi fick säga åt henne att prova vantarna... så fick hon upp dom små... men hon kopplade inte ritkgit då heller hahah. Men systern sa direkt hon såg dom, VA?! Ska jag bli faster? och morsan fattade fortfarande inte o bara stirrade på vantarna... De vart ganska kul faktiskt haha!

Ah på så vis, då förstår jag. SKönt att du slipper de nu :)

Jag har mått oförskämt bra tror jag när man hör om andra. Lite illamånde men inget som påverkat direkt.
usch så jobbigt att ha de så, får du i dig nånting? Mer än bröd alltså? Vätska?
Om man mår mycket illa o inte får i sig något kan de vara läge för att kontakta vården, du kanske behöver en skjuts av näringsdropp? Vet att om man fått i sig väldigt dåligt under långtid så kan näringsdropp ge en skjuts framåt o göra illamåendet bättre typ :)
Hoppas de släpper snart så du får må bra o njuta av de hela :)

Bebisnr 3 in progress :D  

YaTing
3 YaTing
6 år sedan ´

Svar: vainsofjenna

Men åhh vilken smart & rolig idé med vantarna, jätte gulligt sätt att berätta ju! Jo jag får i mig mat & vatten men varje måltid är en pärs att få i sig, oftast så blir det tillfälligt bättre så fort jag får i mig något men det räcker med att några minuter passerar så mår jag illa igen. Ringde faktiskt till Vårdguiden och frågade om näringsdropp men de sa att sånt blir mer aktuellt om besvären fortsätter fram till vecka 13-14 men innan det så gjorde det tydligen inte så mkt för bebisen att man åt mindre, det är mer jag som ska klara mig på det som ”blir över” när bebisen tagit sitt. Däremot fick jag råder att kontakta BM och få recept på illamåendetabletter så ska försöka ringa henne imorgon.

 

Blivande mamma till vårt första barn

6 år sedan ´

Sv: Någon augustimamma som vill bolla tankar & hålla kontakt?

Vi avslöjade för svärföräldrarna under Kalle och hans vänner då jag tackade nej till glöggen. Svärmor fattade direkt vad som var på g och svärfar fick vi vara mer tydliga till och säga som det var. Båda blev glatt överraskade.

För oss spelar det verkligen ingen roll vad det blir. Stora grabben hoppas på ett syskon som inte är lika jobbig som lillbrosan och enligt honom så kommer det inte bli några probelm för ingen kan vara jobbigare än den han redan har. Lillkillen ser bara fördelar med att jag kommer vara hemma så han slipper fritids. Han tycker att vi ska diskutera namn och så, han är bara glad att få bli storebror.

Jag har mått hyfsat de första veckorna lite illamående men inget som varit störande fram tills nu. Försöker hitta något som dämpar systomen och fick rådet att testa sötmadel vilket jag gjort och det har hjläpt lite grann. Men det är ju så svårt att sluta äta sötmandel för det är ju så gott. Har haft väldigt ömmande bröst och jag kan inte minnas att de varit så ömma tidigare.

Har ni fått tider hos BM ännu?
​Vi har fått tid för inskrivning den 9/1 och tid för ultraljud den 6/2.

 


 

 

 

 

 

 

Mamma till 2 pojkar, en tonåring o en åttaåring och nu så längtar vi efter lillebror/lillasyster.
YaTing
3 YaTing
6 år sedan ´

Svar: annananna

Hej, missade visst att svara här.
Vi berättade också för mina svärföräldrar, svägerska & makens farmor i helgen.
Vi skulle äta nyårsmiddag tillsammans och kände att vi var tvugna att berätta då jag mår så illa hela tiden. Tänker berätta för mina föräldrar denna vecka också, lite av samma anledning då vi jobbar tillsammans och jag inte riktigt kan dölja mina symptom.
Vi ska till BM den 11/1 men vi har inte fått någon tid för utraljud än.

Jag köpte postafen tidigare i veckan men det hjälper inte mkt, vissa dagar tar det lite bättre än andra men för det mesta så blir jag bara trött av dem.
Kan ju testa sötmandel också så får vi se om det gör någon skillnad, kex funkade sådär...

Usch, det är första dagen på jobbet efter julledigheten nu och jag har verkligen NOLL motivation eller ork. Jag skulle på riktigt kunna somna vid skrivbordet om jag bara tillät mig själv. Fattar inte hur jag ska klara av att jobba när tröttheten & illamåendet är så påtagligt...

Blivande mamma till vårt första barn

Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne