Inloggade medlemmar: 995 gäster
Jag vill använda sajten anpassad för... laptop/dator mobil/surfplatta

Huvudmeny

Grupper och forum

Grupper » missfall... » två missfall på kort tid....

två missfall på kort tid..

3 år sedanSvaraCiteraRapportera 1643

hej. fick reda på att jag var gravid i juni (planerat, tog ur spiralen i januari) och fick missfall i v 5+6. har en son på 25 år så var inte alls beredd på missfallet som kom som en chock.. mådde skit och kunde inte ens gå ur sängen på en vecka under missfallet o va ett nervvrak veckorna efter.. men sen i oktober plussade jag igen! lycka var helt överväldigande men var ändå lite rädd att de skulle sluta lika illa den gången.. vi avvaktade och när jag var i v9+6 skulle ja ha inskrivning och ell UL då ja va orolig men hade väldigt starka sypmtom precis osm första gången. sambon stod bredvid när vi skulle göra VUL och så kom beskedet.. BM såg bara en tom fostersäck... jag blev helt knäckt! o så sa hon att jag skulle avvakta på att missfallet skulle komma och sedan höra av mig om det var något. men ja åkte redan dagen efter till kvinnokliniken och fick en ny VUL och dom konstaterade samma sak, utomfosterskap.. ja fick tabletter så ja kunde få missfallet då jag inte ville vänta. detta va 16 okt.

o nu vill jag verkligen bli gravid igen men ja är livrädd att de ska sluta likadan denna gången.. BM sa att ja ska få ett tidigt VUL nästa gång o går de inte vägen då heller så får vi remiss till läkare...

ja har dessutom 6 pers på min facebook som är gravida, lägger ut bilder på magen osv.. 4 av dem hade inte ens planerat utan de bara blev å de gör mig så jävla arg o avundsjuk.. varför kan de inte gå för oss?! ja kan inte tänka på något annat än att bli gravid igen.. 

får vi reda på att vi inte kan få barn vet jag inte vad ja ska ta mig till :(

Fick en fantastiskt vacker son den 1 juni 2012

Postad för 3 år sedanSvaraCiteraRapportera
Sv: två missfall på kort tid..

Jag kan bara säga att jag förstår och vet precis vad du går igenom. Jag och sambon har också kämpat och längat efter syskon till vår dotter.

vi fick genomgå 3 missfall inom loppet av 6 månader. Först ett MA i v 12, strax efter de ett tidigt misfall i v6, sedan tog vi några månader upphåll innan vi valda att försöka igen, men även det slutade i missfall i v8... då bröt jag ihop totalt.

vi valde att gemensamt ta ett upphåll, men visst var det tungt och jobbigt och det vara flera inom både familjen och vänkretsen som födda barn och blev gravida under den här tiden.

vi hade chansen att söka hjälp, men väntetiderna var långa och jag visste inte om jag skulle orka gå igenom den resan som det faktiskt krävs, med alla interjuver, läkarbesök, undersökningar och prover. vi valde att avvakta och försöka på egenhand själva en gång till.

så i slutet av augusti plussade jag igen, 8 månader efter senaste missfallet.  Oron och rädslan var enorm, men denna gången var det verkligen våran tur. Nu är jag i v 17 och allt har gått bra än så länge. Vi gjorde ingenting annaorlunda denna gången, mot de förra gångerna.

Så jag kan bara skicka vara styrkekramar och önska er stort lycka till. jag är säker på att ni snart har er efterlängtade bebis i famnen, även fast det inte känns så just nu.

men kom ihåg att lyssna på kroppen och de den tid att läka och berabeta allt som hänt både psykiskt och fysiskt.

jag finns här om du vill prata mer <3

Har dottern Elsa född i v 33+5, 10:e januari 2012. Har haft tre missfall under 2013. I augusti plussade jag för femte gången och nu väntar vi på det lilla miraklet som beräkans komma i slutet av april 2015 <3

Postad för 3 år sedanSvaraCiteraRapportera
Sv: två missfall på kort tid.. Oj de ska stå har en son på 2,5.. Fy va jobbigt helena :( är ganska nedbruten så jag vill inte bli gravid igen men samtidigt så vill jag de.. Är de kö för att få hjälp? Hur orkade du bearbeta missfallen?

Fick en fantastiskt vacker son den 1 juni 2012

Postad för 3 år sedanSvaraCiteraRapportera
Sv: två missfall på kort tid.. Här i värmland som jag bor har de tydligen någon form av kö-system som bygger på en prioriteringslista. Det innebär att de prioriterar patienterna efter behov av vård. Så när jag hörde det, lade jag ner alla tankar på utredning. Vi hade ju trots allt fått ett barn ihop! Så därför valde vi istället att ta en paus och försöka på nytt när vi kände oss redo igen och nu har det ju gått bra :-D Hur jag orkade har jag inget bra svar på. Tog en dag i taget, pratade och bearbetade mycket tillsammans med sambon. Sen hittade jag på andra meningsfulla saker, som att påbörja en utbildningen jag länge velat gå. På det sättet fick jag lite annat att tänka på och lite nytt och roligt att se fram emot :-) men längtan och sorgen finns hela tiden inom mig, men det handlar om att hitta ett sätt att lära sig att leva med den. Barn föds varje dag, och folk drabbas av missfall varje dag. När man väl öppnar upp sig och vågar berätta om det man gått igenom inser man att man är långt från ensam. Vi är många som drabbats av missfall, men få som vågar prata öppet om det! Du får göra det som känns bäst för dig och din sambo. Tillåt dig att vara ledsen och våga prata om det som hänt. Lyssna på kroppen och kämpa på när ni känner er redo. Eftersom ni har en son, så vet ni ju att ni kan få barn och han är ett levande bevis på att det kan gå bra!

Har dottern Elsa född i v 33+5, 10:e januari 2012. Har haft tre missfall under 2013. I augusti plussade jag för femte gången och nu väntar vi på det lilla miraklet som beräkans komma i slutet av april 2015 <3

Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne