Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Hej alla kvinnor där ute!

Som rubriken lyder så är jag äntligen gravid efter att ha försökt i nästan 1,5 år med min sambo. Jag var säker på att det var fel på mig men ändå så ville jag inte kolla upp mig ( av någon konstig anledning) utan ville fortsätta att försöka och ge det hela lite mer tid. Men månad efter månad så fortsatte mensen att komma och jag blev lika besviken varje gång så tillsist gav jag upp. Jag orkade inte tänka på barn alls längre, jag var säker på att jag skulle bli barnlös för resten av mitt liv.

Men mitt i allt deppande så valde vi att flytta, så vi flyttade till en annan kommun, till en stor och fräsch 3 rummare med ljusa tapeter och balkong som jag tjatat om en längre tid. Tankarna på barn fanns inte alls, hade istället tankarna på andra saker, som vad jag tex skulle hitta på i sommar. Om alla häftiga kläder och skor jag skulle införskaffa inför sommarens bravader. 

Men så helt plötsligt en natt vaknar jag av att det gör så fruktansvärt ont i min mage, jag trodde jag skulle smälla av. Gick upp på toa och tänkte att det kanske var massa gaser som hade hamnat i kläm men när smärtan inte gick över så blev jag misstänksam, något var det som inte var i sin ordning. Några dagar senare upptäckte jag att jag gått över tiden, min mens var försenad ungefär 3 dagar och min mens brukar alltid vara punktlig så det fick mig att fundera ännu mer men jag hoppades ändå ingenting, tänkte att kroppen kanske bara är ur balans just nu. Men jag kunde inte släppa det där så jag tog ett graviditetstest sent på kvällen den 3/6 och jag hann nästan bara stoppa ner stickan så kom det fram ett tydligt plus. Jag skrek, jag grät, jag skrattade och jag kände mig allmänt snurrig i huvudet, jag kunde inte fatta det. Men jag litade inte riktigt på testen så dagen efter, alltså den 4/6, köpte jag ett nytt test och det visade samma starka plus det också. Så nu har jag börjat inse att jag faktiskt är med barn, äntligen! Efter 1,5 års försök så blev jag gravid nästan direkt efter vi flyttade. Har bott i den nya lägenheten inte ens 2 månader så jag får väl försöka inbilla mig att miljöombytet hjälpte oss på traven när det gällde att bli gravid haha :)

Jag och min sambo är så lyckliga över att vi ska bli föräldrar, det känns fortfarande overkligt och jag är såklart rädd att något ska gå fel, att jag ska få missfall m.m. Men den största bördan har iallafall släppt, jag som trodde att jag INTE kunde bli gravid men så var det ju tydligen inte. Nu gäller det bara att hålla tummarna för att graviditeten ska gå bra och att jag får behålla mitt lilla för där inne, så länge som vi har längtat efter det här så är vi redo för att bli föräldrar.

Jag ville bara slänga in ett inlägg om den lycka jag känner och sedan får jag väl passa på och fråga er andra. Hur lång tid tog det för er att förstå att ni faktiskt skulle bli mamma? Tog ni in det direkt ni såg plusset eller tog det längre tid?

För mig känns det nog inte helt verkligt, även om jag pratar med min sambo om barnet och våran framtid varje dag, så tror jag att jag kommer inse det den dagen jag är på ultraljud och får se mitt barn ligga där i magen :)

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Grattis!
Ultraljudet är jättehäftigt, när man änligen får se att det är någon där.
Mina barn är 2,5 år respektive 3,5 månad och jag fattar fortfarande inte att jag är mamma :P

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Wow, stort grattis :-) Härligt att höra, samma hände faktiskt min sambo och mig. Vi försökte i över 1 år utan att kolla upp oss och bara låta det hända. Men inget hände, sedan när vi väl slutade att tänka på barn, då även vi trodde att det kanske var något fel på någon av oss. Då hände det! Vi hade som ni även flyttat till en ny lägenhet, större och längre bort från stan. Då fick jag ett plus, efter att mensen varit sen i en vecka. Men tyvärr så fick jag missfall tidigt i graviditeten. Men jag vet nu att jag kan bli med barn!

Så jag tror att man slappnar av mer, när man inte längre tänker på att skaffa barn utan fokuserar på annat.

Åter igen, stort grattis ! 

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Grattis! vad härligt! håller tummarna för er att de går vägen :) för oss tog det lite över ett år att bli gravid med första och nu tog de lite mer än 1.5 innan vi blev gravida med syskonet :)

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

så det kan ju ta sin tid att bli gravid. men helt klart värt det när man får de fina plusset :-) när vi var på UL insåg jag verkligen att jag skulle bli mamma.

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

stort grattis :D 

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Grattis!! :)

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Oj tack för alla fina svar, hade inte förväntat mig att någon skulle se mitt inlägg så fort haha :)

Känns så overkligt allting fortfarande men jag längtar sååå efter att få fara på ultraljud, när är det man brukar göra det första gången? Jag är helt noll kunnig om sånna här saker, har inte riktigt hunnit läsa på allt riktigt än :)

Och sen måste jag påpeka att jag har en sådan hemsk halsbränna i princip dygnet runt, någon som har tips på något som funkar? 

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

rutinultraljudet brukar göras nån gång mellan v 16-20.
Jag hade jättehemsk halsbränna med stora sonen! Kräktes blod till och med. Det var inte så najs :/
Men jag fick omeprazol utskrivet av doktorn och det funkade jättebra (finns receptfritt med) =)

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Om ditt landsting erbjuder KUB så får man göra UL redan kring v12, men i tex Norrbottens landsting finns det inte.:/ 

Jag hade hemsk halsbränna med dottern på slutet av graviditeten och tog bara vanlig samarin, funkade jättebra och gick ner trots illamående.:)

9 år sedan ´

Sv: Äntligen är jag gravid, efter nästan 1,5 års försök..

Och grattis förresten! :D