Finns det några julimammor här?

Hej!

Jag skulle gärna ha kontakt med andra julimammor för att ventilera glädje, oro, förväntningar, ja allt möjligt som snurrar i huvudet i just nu. SKulle vara roligt att följas åt på denna fantastiska resa vi har framför oss!

Jag har en son på 3 ½ år, fick skrapas i somras efter en graviditet som avstannat i vecka 8, men det upptäcktes inte förrän vecka 12...(just när jag skulle andas ut). Min värld rämnade och jag trodde inte att jag skulle våga försöka igen, men här är jag nu och det känns alldeles, alldeles UNDERBART!!!

Ser fram emot att lära känna er! /Passionsfrukt

14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Jag får bita mig i tungan flera gånger om dagen för att inte tala om för allt och alla att jag väntar barn!

Sen ett drygt halvår tillbaka så vantrivs jag på mitt jobb. Sambon och jag tror t o m att det var min vantrivsel som bidrog till missfallet för jag mådde verkligen superdåligt över hur illa jag blev behandlad på jobbet. Hur som helst, jag kan känna att folk på jobbet undrar varför jag stannar kvar när jag mår så dåligt. Har lust att förklara för dem att det inte är läge att säga upp sig när man hoppas på tillökning. Men men, jag har bestämt mig för att vänta med den förklaringen så länge det går.

Den här gången känns det annorlunda. Känner mig mer harmonisk än på länge och tar inte åt mig på samma sätt på jobbet. Det har jag bebis att tacka för!

Må gott, hörni! KRAM!

vonkan
0 vonkan
14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Hej allihopa!

Jag har inte riktigt förstått poängen med att hålla graviditeten hemlig. Om det blir ett  missfall är det väl skönare att de närmaste vet om vad som hänt och kan stötta en, annars kanske man får frågor om "när ska ni skafffa barn... är det inte dags snart" osv som man verkligen inte vill höra då. Sedan vill man ju dela med sig när det är så roliga saker på g, eller?

ansoa
0 ansoa
14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Jag håller med dig.men att jag endast har sagt det till dom närmaste är att om det händer något så slipper man prata med alla om det.Sen har jag två barn som längtar efter att få ett syskon,så jag känner att tills man har sett barnet eller hört hjärtat så ska inte mina barn få reda på det än.om inte annat blir väntan lång.men det där måste man känna själv vill man berätta så berätta man har rätt att vara lycklig när man är gravid.

ansoa

14 år sedan ´

Hemlis eller inte?

Hej Vonkan!

Jo, jag vill hålla det hemligt av samma anledning som Ansoa. Går något snett är det skönt att inte behöva förklara och berätta för så många. Självfallet är det så att man som du skriver vill ha stöd av sina närmaste om det blir missfall och då är det skönt att de vet om att det fanns en graviditet.

Något som komplicerar det för mig är också att min mor överreagerar så på allting. Hon blir så superpjoskig och hysterisk och tror inte att jag kan göra nånting längre. Som en följd av detta försa hon sig förra gången (ja den gången det gick snett) och då fick människor reda på det som jag absolut inte ville skulle veta något.

Näst efter min sambo så var det min pappa jag ringde till när jag kom ut från ultraljudet där det upptäckts att graviditeten avstannat. JAg visste att han skulle komma till undsättning och det gjorde han. Så visst är det skönt att veta att vissa vet!

Än så länge har jag bara berättat det för en kompis och i eftermiddag tänkte jag berätta det för en till. Men om det känns rätt för dig att berätta, så ska du givetvis göra det! Jag har full förståelse för om du vill, för innerst inne vill ju jag det med!

Är du också en blivande julimamma, eller hade du bara "vägarna förbi"?

 

vonkan
0 vonkan
14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Hej igen! Ja jag förstår hur ni menar, vissa vill man ju absolut inte ska veta något i onödan och andra vill man ha med hela vägen.

Jag har beräknad mens till imorgon om min menscykel är som den ska (har just slutat med p-piller och tror jag är gravid men vet ej) och då vet jag!

14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Hej igen Vonkan!

Ska du testa dig imorgon? Lycka till i så fall!

 

14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

Ja sist jag va gravid hade jag bara berättat det för familjen och veterinären och hans fru (för jag behövde hjälp att lyfta min 35kg vovve). När det sen blev mf och jag gick till veterinären va det så jobbigt när de frågar glatt hur det är med bebisen. Denna gången har vi berättat för de flesta nära vännerna och det känns hur bra som helst, man slipper hålla på att slingra sig när det är fest och alla förstår om man bara vill ligga hemma och slappa! Haha. Har man riktiga vänner som kan behålla det hemligt är det skönt att berätta men om man inte har det och det kommer ut och folk man inte riktigt känner såå bra kommer och klappar en på magen så blir man sur.

14 år sedan ´

Aptrött!

Idag har jag känt mig som en zombie hela dagen, inte vaknat till och skulle definitivt kunnat somna om jag fått en chans.

stundtals så undrar jag om jag verkligen är gravid, men den här brutala tröttheten talar sitt eget tydliga språk...

 

14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

hejsan!

jag skall förhoppningsvis om allt går bra bli julimamma :)

längtar så!

är i vecka 7 (6+0)

vi två ska bli tre, sådan lycka!

vecka 7 (6+0)

BF 1 juli 2010

wilda
0 wilda
14 år sedan ´

Sv: Finns det några julimammor här?

 Hej hej!

Jag hoppas på att bli julimamma, men när jag läser era historier blir man lite skraj :/

Första barnet, har inte vart säker på om jag velat ha några men jag har pratat väääldigt mycket barn så jag fick  erkänna tillslut och så körde vi, 3 skarpa skott och saken var biff. JÄTTEKUL verkligen, är superglad och det känns helrätt men även knasigt att det är JAG som gillar det så mkt...

Hoppas allt går vägen!!!

Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne