Nu kanske jag blir påhoppad, men då får det väl va så. Jag har en fundering, väldigt ofta läser man om blivande föräldrar som antingen oroar sig som bara den gör KUB-test för att utesluta downs syndrom. Min fråga är: Varför är man så rädd för just downs? Min dotter ä multihandikppad- blind, behöver hjälp med nästan allt, hon har en genetisk sjukdom som bryter ut först i 6-7 årsåldern, så hon föddes frisk, inget KUB-test i världen skulle ha kunnat förutse vad som skulle hända och vi älskar henne precis lika mycket, hon lever trots allt ett rikt och tryggt liv med massor av kärlek och upplevelser.
Om även mitt nästa barn skulle födas med ett handikapp och jag fick möjligheten att välja, så skulle jag tveklöst ta downs.
Jag dömer ingen, alla gör som de själva känner och det lägger jag mig inte, jag bara undrar vad som är så skrämmande med downs?