1. Är det någon här som fött utan bedövning/smärtlindring. Menar då medicinsk smärtlindring.? Undrar lite hur det är och varför ni valde det. Just nu är jag inne på att bara köra med lustgas, men har även i tankarna att ta det lite som det kommer. Vet ju inte hur det är att födda eftersom detta är första barnet.
2. Om det är någon som haft musik med er till er förlossning? jag tror jag skulle känna mig lugnare med musik. Gillar inte när det är helt tyst. Tips på musik, helst rock låtar. Måste man ha med egna högtalare eller så?
Jag har inte fött än heller, men angående fråga 2 kan du nog hitta svaret på det sjukhus du valt, det gjorde jag. Alltså sjukhusen har en BB-sida(så att säga), där borde information stå. :-) Där jag ska föda finns det musikspelare, så jag behöver endast ta med mig själva musiken om jag vill ha.
För övrigt undrar jag också om förlossning utan medicinsk smärtlindring.
jag hade bestämt mig för att köra utan bedövning, men var öppen för lustgas, massage och akupunktur. Dock kom det superkraftiga värkar var tredje min från start, så jag han aldrig återhämta mig, så där och då bestämde jag mig för epidural. Dock blev det urakut snitt ca 10 min efter epiduralen lagts, så den hade inte riktigt hunnit börjat verka.
Nu när jag väntar andra barnet känner jag att de kan lika gärna sätta epiduralen redan i vecka 35 så är det avklarat :P
Jag tänkte också vara utan medicinsk smärtlindring men efter ett gäng med timmar bad jag om epidural, som iofs bara hjälpte mig en timme sen fungerade det inte längre.
Vi hade massa rocklåtar, mycket journey, axel rudi pell, en del manowar, lite scorpions, kiss, mötley crüe, lite alice cooper och w.a.s.p. Många lugna låtar från dem blandat med savage garden, laleh, elvis, cat stevens och Lynyrd Skynyrd... Salig blandning, det är vår son Thules spellista, vi brukar spela den när han är sjuk eller övertrött, då blir han lugn! alla låtar vi gjort till våra och som vi spelade mycket när han låg i magen. Vi har sagt att vi ska bränna ner spellistan, eller iaf skriva ner den. Han kom iaf ut till brothers of metal (enligt sambon, jag hade annat att tänka på...).
Jag födde utan smärtlindring med dottern och det var planen från början, varför tror jag nog var en kombination av att jag inte är jätteförtjust i nålar, har ett kontrollbehov och ville gärna "känna" min kropp 100% och hellre ta en snabb förlossning med smärta än att ha en utdragen, då en del av den medicinska smärtlindringen kan göra att värknarna stannar av, inte alltid med ofta. Provade 3-4 andningar i lustgas men det upplevde jag som obehagligt och det störde lite i min andning tyckte jag.
Jag ångrar inte alls detta utan kände att smärtan var hanterbar med hjälp av profylaxen, avslappning och sambons närvaro. Dock släppte jag inte min sambos hand under de 3 timmar vi var inne på förlossningen, för hans stöd och hjälp att "hålla takten" i andningarna var superviktigt för mig. Den enda smärtan jag minns som förjävlig var de minutrarna när huvudet skulle ut, det är klart det känns men vi fick en underbar förlossning och nu om en månad är det dags för förlossning nummer 2 och vi har samma tankesätt denna gång.
Men precis som bananapa skriver, det finns ingenting som säger att du inte "får" ändra dig, blir det en förjävlig förlossning så finns det alltid ju hjälp att få, lycka till!
Jag födde utan bedövning! Jag hade lustgas till en början men jag tyckte inte att den hjälpte någonting så den struntade jag i efter en stund. Jag hade inte bestämt hur jag skulle göra innan. Jag sa att jag ville ta de som de kommer eftersom jag inte visste vad jag ville för det var ju första gången. Jag tyckte det gick bra att föda utan bedövning så jag tror inte jag vill ha någon nästa gång heller men tar det som det kommer då också:)
De där är så fruktansvärt olika mellan personerna!! Min syster ha fött tre barn med endast lustgas, inga problem enligt henne o då ha hon haft ganska snabba förlossningar dvs bara varit inne ett par timmar på bb. Samma med mig, jag ville absolut inte ha eda. Hade bara hört skräckhistorier o enligt syrran lätt de som att va en fis i rymden att föda barn tog bara liiite ont :) Men alltså ärligt talat, trodde jag skulle dö av smärta så jag skrek åt att få eda... Timmen jag väntade på att få den kändes som en evighet, o jag hade oxå en snabb förlossning!! Sen en kompis, hon hade en 12 timmar förlossning,hade bara bad som bedövning o gick sen upp ur badkaret, krystade ut ungen sen var de klart! Så helt enkelt, gör som du själv vill o känner :)
Hade enbart lustgas i början när värkarna etablerade sig. Smärtan kommer man givetvis inte ifrån. Eda skulle jag aldrig någonsin vilja ha! ;P
Jag var en "skrikare", skrek mig i genom hela min förlossning, jag tyckte värkarna innan kystvärkarna startade gjorde ondast, din milde tid! ;P
För min del tyckte jag krystvärkarna var djävulskt intensiva, men gjorde inte alls lika ont som värkarna innan. Hade intensivt värkarbete och något som jag tänkte på under förlossningen var hur fantastisk kvinnans kropp är som sköter allt!
För min del gick vattnet 06.30 värkarna började 10.30 etablerade värkar 13.30.
15.00 var jag öppen 6 cm, 15.45 öppen 9. Krystvärkarna började 17.30 och 18.17 var min lilla flicka ute. Snabbt, men kunde gått snabbare då jag tydligen "höll emot" men JAG tyckte jag gjorde allt för att hon skulle ut! ;P
EN mycket häftig upplevelse som bara vi kvinnor får vara med om!
Jag vill bara tipsa om att det bästa är att ta det som de kommer. Jag ville helst av allt föda med bara lustgas men eftersom jag hade värkar i ca 38 timmar innan jag fick börja med lustgasen och dessutom var så slut att jag i princip svimma mellan värkarna då jag inte fick behålla maten efter värkarna börjat så var jag glad att de övertygade mig om EDA.:) Lustgasen är dessutom rätt jobbig, jag kände mig bara full och tyckte inte att den hjälpte destomer mot värkarna.:/
Det är värkarna innan krystvärkarna som är värst, för när krystvärkarna kommer blir man mera fokuserad på att få ut ungen istället för att tänka på att de gör ont, jag kommer inte ens ihåg att de gjorde ont under själva utdrivningsskedet.:)
Med mitt första barn så hade jag skrivit ett förlossningebrev och barnmorskorna följde verkligen det precis efter mina önskemål. Ja valde lustgas och epidrual. Jag kände mig otroligt trygg med epidrual eftersom att jag har haft njursten sen jag var 3 år och opererat mig ett x antal gånger under min uppväxt (senaste gången när jag var 22 och är idag 32) Och har då använt epidrual under dessa operationer.
Men allt e ju upp till var och en om hur man känner och har för erfarenheter.
Det jobbiga var nog, under min förlossning då (dec 2012) att jag hade för lågt lustgas och aldrig hade haft det förut. Så jag visste inte riktigt hur det skulle verka. Så när jag fick veta i efterhand att den var på det lägsta så fick jag reda på att den inte hade verkat nånting under förlossningen.
Denna gång kommer jag vilja ha lustgas och epidrual och jag minns även att jag sa efter den första förlossingen att jag ville ha bäckenbottenbedövning vid nästa förlossning. Vet inte om jag kommer att önska det eftersom att jag är rädd för att jag kanske tar i så att jag inte känner om jag spricker.
Min gravidyogalärare tipsade mig om att bm har en våtvarm handduk emellan när man krystar så hjälper det mot att inte spricka. Det tycke jag var jättebra!
Jag hade en spellista med mig men jag kom aldrig till ro för att ha musik på. Jag gick runt för mycket och ville fokusera på andningen.
Hoppas du blir nöjd med dina val och att din förlossning går bra!
Kram