Jag tror det är precis som Tove88 skriver - de förstår så mycket mer än man tänker sig, och får de möjlighet vill de så klart ha mer av det som är gott :) Vi var med om en liknande grej med vår tvååring nu precis - han har inte druckit välling på nätterna på över minst ett år, utan bara på kvällarna, men för några veckor sedan var han sjuk ganska länge och åt och drack så dåligt, så när han vaknade på nätterna fick han en extra flaska välling. Och det där satte sig direkt, han fortsatte att vakna och be om sin välling mitt i natten.
Fick han välling somnade han om, fick han det inte illskrek han tills vi inte orkade längre. Vi orkade inte riktigt fightas om det utan tänkte att det snart skulle gå över, men det blev värre och värre. så nu inför helgen bestämde vi att det får vara nog, han fick bli hur arg han ville men nån nattvälling blir det inte mer. Så i fredags kväll förklarade vi det för honom några gånger, en stund innan nattning, vi berättade hur det skulle bli. Och han har vaknat nu tre nätter och frågat efter välling en enda gång. När vi sagt nej, nu sover vi i stället, det pratade vi ju om, då har han bara grymtat lite och lagt sig ner och somnat om. :)