Jag tror vi är många här inne med liknande situation just nu så du är inte ensam :) 
sen vi börjaade baby versktad har min mens ändrat lite i mängd och form. väldigt lite mens iaf och spottings som jag inte haft förut. Jag kan inte heller låta bli vissa månader att inbilla och känna efter efter minsta lilla tecken. Googlar allt fast det ändå inte ger en något i sig att göra det.  Man längtar och hoppas för fullt att det ska vara ens tur men brukar försöka påminna mig om att det faktist är vanligt att det kan ta upp till 1 år och längre. 
Jag delar av mig ganska mycke kring Äl och BIM tiderna varje månad, mycket också för att kunna jämföra och blicka tillbaka senare. :)  Önskar dig lycka till på resan mot plusset! =) 

Som Littleone skriver är vi många. Vi har försökt aen mars...och inget plus än så länge. Men vi har fått komma till fertilitetsmottagningen redan för utredning då jag har misstänkt endometrios....men dessvärre kommer vi nog få försöka ett tag till innan vi får någon hjälp (för proverna aom gjorts på mig har sett bra ut..)

Hej flickor, känner igen mig i det där att känna efter och hoppas hela tiden. Men grejen är den att det är just det som satte käppar i hjulet för mig iaf. Vi försökte i över ett år och inget hände, jag gav upp. Intalade mig själv att jag inte kunde bli gravid, skulle aldrig få bli mamma. Då plötsligt släppte det och innan jag visste ordet av var jag gravid, i v7. Där växte ett litet frö inom mig, detta lilla frö har snart hunnit bli 2år gammal och om allt går vägen blir hon storasyster i augusti. Denna gång hade jag inte ens en tanke på att bli gravid, har just börjat jobba igen ju. Så mitt råd är att, sluta tänk och känna efter, njut av livet "go with the flow" så plötsligt händer det..... ;) Kramar!