Så snabbt man blir orolig!

Idag har jag inte haft varken ont i ryggen eller foglossning. Jättekonstigt! Det har liksom suttit i under flera veckor ju. Började direkt fundera på om något gått fel. Hormonhalten kanske har sjunkit för att fostret inte lever längre, som för bara några månader sedan. Har tänkt och oroat mig hela dagen. Ända fram till ikväll när det kom tillbaka igen *puh* 

Och så sa det pang sent i eftermiddags. Magen blev hur stor som helst. Det är sjukt, kan inte få på mig ett par vanliga byxor och det går absolut inte att dölja detta. I vecka 6!! 

Pratade med ni sambo förut om den här dagen. I och med att jag har fibromyalgi så har jag ju ont jämt. Så idag, när det inte har gjort ont alls, så reagerar jag med att bli orolig istället för att tycka att det är skönt. Så bakvänt.

Med mina två yngsta barn har jag börjat använda mina kryckor mellan v 7-9 typ. Kanske kan jag få klara mig lite längre den här gången... Nej, den sista meningen gjorde mig åxå orolig. Så var det ju när jag fick missfallet. Reagerade på att jag då inte behövde kryckor ens i v 11... Två veckor kvar till vul. Sååå långt dit!!