Det har hänt så mycket så ja är så nyfiken

det har hänt masor men nu ska jag inte påverka så mycet som jag har gjort, utan go with the flow och se vad som händer. Jag skulle ta ödet i egna händer och det har jag gjort och uteslutit det som inte ska vara i mitt liv.

Från det ena till det andra hur är det att ha barn igentligen jag har aldrig haft några? det känns mäktigt att skapa liv men sedan då jag får hjälp av min karl det vet jag en ändå jag är så i tankar varge natt för jag tänker på nätterna jag fullkomligt älskar nätter. Då går allt ner i dvala och blir lugnt och sjönt precis som det var i himlen när jag bodde där. Jag är så ovan att sova så när kroppen drömmer så ser jag verklga bilder för kroppen har varit synk med bilder förut men det synska förstörde hon för man utnyttjade den förmågan till negativa göromål. men bilderna kommer som i en film på nätterna eller på dagar när vi sover middag med jobbiga är att jag får ångest av det. Varför förstår jag ine men kroppen jag bor i har jobbat bort känslorna i ångesten för hon fick så mycket pga. svårt liv utan sina tvillingar bland annat. Så dom mådde pyton under ett år och då tränade min kropp bort känslorna i ångesten som kom 2-4 gåner i timmen nättera igenom. Det var svårt för oss då. Nu ska jag inte sluta denna dagbok så tragiskt men det är det igentligen inte vi har mycket ångest nu men det är korta attacker men vi andas bara häftigt och känner lite obehag med betoing på lite. Hur sjönt som helst. nåväl nu har jag skrivit mycket jag ska inte trötta ut er ha det så bra. Kram från (lilla) mig.