JAG ÄR GRAVID!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag har aldrig varit så glad i hela mitt liv!!!!!! Och jag trode verkligen inte att de skulle gå så "lätt" Jag fick reda på för 1 eller 2 veckor sen att jag har pco, och att det skulle bli svårt för mig att bli gravid, men nu ....
Guuh, jag fattar ingenting...Vart har dagarna tagit vägen?? Snart har halva tiden gått på graviditeten...Nästan ofattbart :) Var ju på UL i torsdags...Helt underbart...Den lille låg inte still en sekund :D Och nu vet jag att det är sparkar jag känt...De bubblar i magen stup i kvarten o när man fick ....
Jahapp. Då har spökandet börjat då. Igår och idag har jag haft spänningar och dragningar kring tjejmagen. Precis som det känns då livmodern växer. Vilket ju vore otroligt, med tanke på att jag har en vecka kvar till BIM. Något ägg lär ju knappt ens ha hunnit fästa så jag ....
Jag kommer på mig själv av att gråtta var och varannan dag. Så fort jag ser en liten bebis ja då är man igång och börjar lipa. Har själv 6 veckor kvar nu och spänningen bara växer hela tiden, är orolig för att det ska bli komplikationer, har inte börjat tänka ....
Det är en konstig känsla som sitter i magen, en känska jag inte kan beskriva.. Men jag vet att det är lycka & hopp över att de lilla livet snart ska få visa sin pappa att h*n finns :) Varge dag är en dag närmare ett liv tillsammans med dom ....
Vaknade igår natt av att min sambo väckte mig och helt plötsligt kände jag extrem smärta på höger sida av magen. Nu har jag inte känt några tydliga sparkar på 2 dygn. Annars är allt som vanligt. Jag börjar jobba om 30 min, finns ingen möjlighet till ledighet. Blir galen..
Nu är min kära sambo på fest, så ja är ensam men våra lilla kisse, som för övrigt har fått rycket, hon har nog mask i hjärna =P Fast hon är ganska kul att titta på =P 7 veckor sen mensen 4 veckor sen ....